I dag är mer än 60 procent av alla nya personbilar i Sverige dieseldrivna, medan andelen dieselbilar 2005 bara var omkring 10 procent.
Det har gjort att efterfrågan på dieselbränsle har ökat kraftigt och därmed stiger dieselpriset, som nu är högre än bensinpriset. En förbisedd effekt av stigande dieselpriser är den påverkan de har på det allmänna kostnadsläget och därmed på inflationen. Det som är en besparing på ett konto blir en kostnadshöjning på andra konton.
Åkerier och transportföretag ligger erfarenhetsmässigt långt framme i konjunkturen och fungerar som stigfinnare för den övriga industrin. Det gäller både i upp- och nedgång. Skälet är helt enkelt att ingen beställer transporter såvida det inte finns något att transportera och tvärtom.
Under det sista kvartalet i fjol vek efterfrågan brant neråt från en förhållandevis hög nivå visar den senaste Åkeribarometern från åkarnas branschförening, Sveriges Åkeriföretag. Åkeribarometern bygger på enkäter som görs fyra gånger per år och som speglar åkarnas förväntningar och planer framöver.
Nedgången i efterfrågan är markant, även med hänsyn till att det sista kvartalet regelmässigt är sämre än de första tre kvartalen. Värdet i barometern, som mäts i procent, sjönk från 20 procent under det tredje kvartalet till –24,7 procent i barometern för det sista kvartalet.
Ett av åkeribranschens stora problem är det som brukar kallas otillåtet cabotage, vilket innebär att åkare från framför allt östra Europa tar inrikes transportuppdrag i många länder i Västeuropa, utöver den enda körning som cabotagereglerna tillåter. I många fall är bilarna gamla utrangerade och illa utrustade fordon som köpts billigt i väst, chaufförerna arbetar med löner långt under avtalen i de länder de kör. Följden blir att den otillåtna cabotagetrafiken slår ut de mindre inhemska åkarna samtidigt som trafiksäkerheten blir sämre.
Ett tecken på att befraktarna, transportköparna, håller på att inse att det otillåtna cabotaget på sikt också skadar den egna verksamheten, trots att den på kort sikt är billigare, är att åkarna i enkäten uppger att transportpriserna ligger kvar på den relativt höga nivån från 2011 eller att de till och med beräknas stiga under det första kvartalet.
Ett annat skäl och en mer positiv tolkning är att transportköparna avvaktat med att teckna nya uppdrag i väntan på utvecklingen av krisen i eurozonen men accepterar prisnivån eftersom man tror på en konjunkturuppgång.
