Trafiken runt BP-macken rör sig sakta den här förmiddagen. Det byggs och justeras i dess tak. Kanske spelar det å andra sidan inte så stor roll. De allra flesta som kommer till macken på Houston Street är inte där för att få tanken påfylld - istället har det blivit något av ett näste för taxichaufförer att få tillfälle att dricka kaffe och prata strunt. En av dem som är på plats är Mohammed Attai taxichaufför sedan närmare tio år tillbaka.

– Jag vet att det finns många som reagerar på bensinpriset och tycker att det är för högt, som är väldigt noggranna med var de tankar bara för att spara någon dollar. Men jag tror bara att det kommer att bli värre ju närmare sommaren vi kommer, säger han.

Just på den här macken, som ligger alldeles intill turiststråket Broadway, kostar bensinen 4:29 dollar per gallon. Det är klart över det nationella snittet på 3:92 dollar, eller cirka 7 kronor per liter. Det kan jämföras med 3:59 dollar per gallon för ett år sedan samt rekordnoteringen från 2008 på 4,12 dollar. Men det ska också jämföras med de 1:60 dollar per gallon som bensinen kostade strax efter att finanskrisen bröt ut 2008.

Att förändringarna påverkar USA är tydligt. Landet har flest antal bilar i världen om man ser till invånarantalet - 845 stycken per 1000 invånare. Det kan exempelvis jämföras med 540 för Tyskland, 464 för Sverige eller 37 för Kina. Och bilen är flitigt använd med många städer uppbyggda kring vägarna. Det har resulterat i att amerikanarna står bakom hela 22 av den dagliga oljekonsumtionen. Trots att de bara utgör 4,5 procent av världens invånare.

Soppapriset har blivit ett i det närmaste självklart ämne som toppolitikerna nu måste beröra. Exempelvis har den republikanske presidentkandidaten Mitt Romney försökt lägga över en stor skuld till det höga bensinpriset på Barack Obama - en åsikt som flera ekonomer gått emot. Newt Gingrich har exempelvis lovat att bensinen aldrig mer ska få kosta över 2:50 dollar per gallon om han får möjligheten att slå sig ner i Vita Husets ovala rum. Samtidigt för Barack Obama ett eget krig för att få kongressen att slutligen avskaffa de skattelättnader som oljebolagen njuter av i USA.

– Just nu drar de största oljebolagen in rekordvinster - vinster som stiger varje gång som folk kör in till bensinmackarna.

– Det är som att slå mot det amerikanska folket två gånger. De betalar redan ett överpris vid pumparna och som om inte det vore nog så har kongressen fram till nu tyckt att det är en bra idé att skicka flera miljarder av skattebetalarnas pengar till oljeindustrin.

Att politikerna tassar omkring runt bensinpriset är inget konstigt. Just nu är det ett tydligt samtalsämne bland invånarna och undersökningarna kring det står som spön i backen. I en som CNN låtit göra framkommer det att 71 procent av invånarna lever med mindre marginaler på grund av bensinpriset.

I en annan undersökning från US Travel Association framkommer att 54 procent av invånarna som tänkt semestra med hjälp av bilen nu står redo att justera sina planer på grund av soppapriset. Av dem som ger sig ut på vägarna väntas dessutom 44 procent att shoppa mindre för att jämna ut den höga bensinnotan, medan 37 procent planerar att försöka hålla matkostnaderna nere.

Attitydförändringen kan bli kännbar för den amerikanska ekonomin då flera delstater och städer riskerar att få se näringslivet uppleva inkomstbortfall - något som i sin tur kan trissa upp arbetslösheten.

Roger Dow, ordförande på US Travel Association, vill dock inte bara måla mörka moln på himlen. Snarare tror han att de aktörer som verkligen är beroende av turister kommer att vara proaktiva för att trots allt locka till sig dem.

– Tidigare när bensinpriset har stigit kraftigt har vi sett hur exempelvis hotell erbjuder sig att betala en viss summa av bensinen. Det är mycket möjligt att samma sak kan ske i år.