Till slut hade EU, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) vridit upp armen på Irland så kraftigt att ett nej till räddningspaketet var omöjligt. Den irländska stoltheten fick sig en rejäl törn men missnöjet verkar vända sig mot den egna regeringen och dess agerande och inte mot EU, ECB och IMF.
Premiärminister Brian Cowen och finans- minister Brian Lenihan var båda på måndagen noga med att betona att det ekonomiska räddningspaketet absolut inte skulle överstiga 100 miljarder euro.
Den nationella prestigen kräver att paketet inte blir större än det som Grekland fick i våras som var på 110 miljarder euro.
Samtidigt som räddningspaketet utarbetas lägger regeringen på tisdagen fram den fyraåriga skatteplanen och i början av december budgeten. Det kommer att bli tuffa besked för irländarna. Nedskärningar, åtstramningar och högre skatter är grundreceptet. Målet är att stärka budgeten med 15 miljarder euro under de närmaste fyra åren.
Irland måste alltså klara det som Lettland och Estland gjort. Drastiska åtstramningar för att få ekonomin på rätt köl.
Bank- och bostadskraschen har tvingat ned den keltiska tigern på knä. Framför nosen ligger en nota på minst 50 miljarder euro för att täcka upp bankernas förluster. I ett svagt ögonblick lovade de styrande på Irland att garantera bankernas alla förluster. Finansminister Lenihan påstod att det inte skulle kosta något alls. Förhoppningen var att uttalandet skulle lugna mark- naden och allt återgå till det normala (vilket i sin tur inte var så normalt).
Men det fungerade inte. Nu står EU inför samma situation. Hur ska man övertyga marknaden om att Irland kommer att klara krisen, att landet inte kommer att gå i konkurs, att alla de som lånat ut pengar får tillbaka dem?
Genom att visa att det finns finansiella muskler i form av EU-garantier. Om inte oron upphör kommer den att bita sig fast i Portugal och då ligger Spanien illa till. EU klarar att ta hand om de små länderna och små ekonomierna i Grekland, Irland och Portugal. Däremot är det tveksamt om de klarar Spanien. Det kommer att bli ett riktigt test för hela europrojektet.
Irlands stränga budget ska drivas igenom av en regering som har en knapp majoritet i parlamentet och en regering som har ett rekordlågt förtroende bland väljarna (17 procent i senaste opinionsmätningen). På måndagen gick det gröna partiet (som sitter i regeringskoalitionen) ut och krävde nyval under andra halvan av januari.
Till den ekonomiska krisen kan en politisk kris läggas. Irland står inför år med tuffa nedskärningar och med en befolkning som inte riktigt vet vad som väntar, men som förstår att det blir tufft. För till slut ska notan betalas och alla anar vem som får öppna plånboken, hur tunn den än är.
