Den norska kvinnan sålde huset utan mäklare. Första budet som föreslogs var 2,85 miljoner norska kronor. Det par som ville köpa huset la ett bud på 2,9 miljoner. Säljaren tog sedan kontakt med paret och sade att det kommit in ett nytt bud på 3 050 000 norska kronor. Paret la då 3,1 miljoner och fick köpa huset.

Köparen fattade dock misstankar då kvinnan inte kunde redovisa vilka som lagt de tidigare buden. Därför ansåg köparen att de två tidigare buden var påhittade.

– Man räknar ju med att folk har hederliga avsikter. Vi kunde inte drömma om att något sådant här kunde ske, säger köparen till Aftenposten.

Åklagarmyndigheten och domstolen ser domen som historisk eftersom det tidigare inte funnits någon rättspraxis kring liknande händelser i Norge.

I Sverige är privatförsäljning inte särskilt utbrett. Enligt siffror från Mäklarsamfundet förmedlades 90 procent av alla affärer under förra året via en mäklare. Enligt Jonas Anderberg, chefsjurist på Mäklarsamfundet finns idag inget regelverk kring privata husförsäljningar.

– Nej, det finns inget skydd i Sverige. Det blir i så fall ett civilrättsligt mål som får avgöras i tingsrätten. Blir det en tvist är det fråga om bedrägeri. Det är klart att man skulle kunna eftersträva regler kring transperens även för privatpersoner, även jag tror att det kan bli svårt, säger han.

Anderberg tror inte att den privata husförsäljningen kommer att öka.

– De flesta vill ha trygghet och transperens som en mäklartjänst erbjuder, det bekräftas ju också av statiken med 90 procent affärer via mäklare. Här finns ett tydligt regelverk, säger han.

Vad gör man om man misstänker fiktiva bud ?

– Skulle en mäklare misstänka att det förekommer fiktiva bud måste man ta avstånd från det. Branschen har själva tagit initiativ till ett stramare regelverk med ökat transperens just för att komma ifrån misstankarna, säger Jonas Anderberg.