Dollarn har sedan årsskiftet försvagats mot de flesta ledande valutor. Både euron och pundet har stärkts med ett par procent mot den amerikanska valutan, detta trots att även de europeiska ekonomierna brottas med allvarliga skuldkriser.

Gentemot den svenska kronan har dollarn stärkts med runt 4 procent under den senaste månaden. Detta förklaras allmänt med den finansiella turbulensen som alltid slår mot mindre valutor som kronan. Från årsskiftet har dock dollarn blivit lite billigare, från att ha handlats för runt 6,70 kostade den i fredags 6,49 kronor.

En enhällig expertkår tror att dollarn initialt kommer att tappa mark mot de andra världsvalutorna när marknaderna öppnar för första gången efter helgens negativa kreditbesked från Standard & Poors. Meningarna går dock isär om hur kraftfull reaktionen kommer att bli.

– Dollarn kommer att försvagas initialt och den började tappa mark mot euron redan i fredags. Men vi tror inte att det kommer bli några massiva rörelser kopplade till nedgraderingen. Det är snarare eurokrisen och tecknen på en svagare global konjunktur som står i fokus för både börs och valutamarknaden, säger Carl Hammer, chefstrateg för valuta på SEB.

Alltfler bedömare tror nu att dollarns självklara status som en säker hamn i orostider kommer att urholkas.

– Under subprimekrisen fanns säkerhet i dollar och amerikanska statsobligationer. Nu håller det fundamentet för världsekonomin på att luckras upp, säger Mark Mobius, ordförande för investerargruppen Templeton till nyhetsbyrån Reuters.

Även Carl Hammer menar att helgens händelser kommer att påverka den pågående diskussionen om huruvida världen är för beroende av en ohotad reservvaluta.

– Dollarn ingår idag i nio av tio valutatransaktioner och mellan 40 och 60 procent av världens valutareserver finns i dollar. Det är klart att den här nedgraderingen i viss mån kommer att minska aptiten för dollar, säger han.

Även från kinesiskt håll hamnade dollarn i skottgluggen under helgen. Kineserna tros ha parkerat drygt 2 000 miljarder dollar i den amerikanska valutan och är nu oroliga för värdet på sina tillgångar. Därför kom ovanligt skarpa uppmaningar från Peking om att amerikanerna måste ta itu med sitt låneberoende.

Ännu mer oroande för världsekonomin är att även eurozonen genomlider en av sina värsta kriser. Paradoxalt kan detta bli dollarns räddning på kort sikt, det finns ingen stark europeisk valuta som på allvar kan ta upp kampen om att bli världens reservvaluta nummer ett.

När riskaptiten sjunker flyr många placerare till den japanska yenen och just nu särskilt till schweizerfrancen. Båda dessa länder är dock mycket exportberoende och intervenerade förra veckan för att försvaga sina valutakurser eftersom det annars kan hota exporten.

Bland annat japanska, brittiska och ryska regeringsföreträdare försökte i helgen gjuta olja på vågorna genom att försäkra att man fortfarande tror på amerikanska statspapper och att man fortfarande ser dollarn som den viktigaste reservvalutan.

För de stora svenska exportbolagen är en svagare dollar negativ eftersom de traditionellt sett har huvuddelen av sina intäkter i dollar och redovisar sina resultat i svenska kronor.

– Men jag tror inte att man ska överdriva valutaeffekterna för de svenska exportbolagen. Det är snarare den globala konjunkturen de behöver oroa sig för, säger Carl Hammer som tycker att kronans styrka imponerat.

– Historiska mönster talar för ett mycket större kronras än det vi har sett den senaste tiden. Det är ett tecken på den relativa styrkan i vår ekonomi.