Förra veckan blev en riktig nagelbitare för den franska storbanken Société Générales ledning med vd Frédéric Ouéda i spetsen. Rykten om att banken mer eller mindre skulle vara på obestånd drog inte ned bara Société Générales aktiekurs, utan bankaktier runt om i Europa.

Även svenska banker har tappat rejält i spåren av den europeiska skuldoron. Swedbanks aktiekurs har rasat drygt 20 procent sedan slutet på april. SEB, som under samma period tappat en dryg tredjedel av börsvärdet, har tagit ännu mer stryk.

Investerare med Lehman Brothers-kraschen i färskt minne är nu oroliga för att skuldkrisen ska generera en likviditetskris som liknar den som nära nog lamslog systemet hösten 2008.

Den senaste tidens turbulens för upp bankernas akilleshäl – beroendet av att låna pengar på den internationella kapitalmarknaden – på agendan. Och det är särskilt bankernas kortfristiga lån i dollar som oroar Riksbanken.

Lars Nyberg

…när kostnaden inte bärs av de som tar risken så är sannolikheten stor att det leder till ett risktagande som i ett samhälls-
ekonomiskt perspektiv är för stort.

Lars Nyberg, vice Riksbankschef, i ett tal i maj.

Enlig Riksbanken tar storbankerna risker som skattebetalarna tvingas betala för när de lånar kortfristigt i dollar. Det vill Riksbanken ändra på och enligt uppgifter till SvD Näringsliv närmar sig en ny reglering som innebär att bankerna får stå för kostnaden.

Riskerna uppstår när bankerna tar upp kortfristiga lån i dollar och lånar ut dem till sina kunder – till exempel svenska exportföretag med verksamhet över hela världen.

När Lehman Brothers kollapsade i september 2008 frös den tidigare så likvida amerikanska marknaden för kortfristig finansiering till. Enligt Riksbanken ledde det till att de svenska bankerna fick problem med att refinansiera sina dollarlån och tvingades be Riksbanken om hjälp.

Eftersom den svenska riksbanken inte kan trycka egna dollar fick den i sin tur låna dollar av amerikanska Federal Reserve, Fed, via så kallade valutaswappar.

Men Riksbanken vågar inte utgå ifrån att Fed ska ställa upp nästa gång det smäller och anser sig därför vara tvingad att hålla en extra valutareserv. Enligt vice riksbankschef Lars Nybergs uppskattning finns ungefär två tredjedelar av reserven – 200 miljarder dollar – till för att bankerna ska kunna få hjälp med likviditet i en krissituation.

Enligt Lars Nybergs beräkningar kostar denna försäkring ungefär 800 miljoner kronor om året. Och hittills är det inte bankerna som har betalat, utan Riksbanken och i förlängningen alltså skattebetalarna.

Det är ett problem anser Nyberg: ”…när kostnaden inte bärs av de som tar risken så är sannolikheten stor att det leder till ett risktagande som i ett samhällsekonomiskt perspektiv är för stort”, förklarade han i ett tal maj.

Men enligt uppgifter till SvD Näringsliv närmar sig nu en reglering som innebär att bankerna på ett eller annat sätt ska tvingas stå för kostnaderna.

För närvarande pågår en överläggning mellan Riksbanken, Finansinspektionen och bankerna, och ett förslag som diskuteras är att det ska inte kosta något så länge banken inte behöver använda sig av dollarreserven, erfar SvD Näringsliv. Men om banken skulle behöva hjälp, ska det kosta en rejäl slant.

Samtidigt som Lars Nyberg uttryckt en tydlig irritation över att bankerna drar på sig en likviditetsrisk som Riksbanken tvingas parera, vill ingen av bankerna över huvud taget erkänna öppet att det existerar ett problem.

SEB:s presschef Ola Kallemur hävdar att banken inte var tvingad att gå till Riksbanken under krisen för att låna dollar. Enligt honom hade SEB andra alternativ.

–Vi hade kunnat välja andra vägar för att ersätta vår dollarupplåning eller reducera vår balansräkning men det hade varit sämre för kunderna och kommersiellt mindre intressant.

Enligt Ola Kallemur var alltså SEB inte beroende av Riksbankens hjälp, de alternativa lösningarna hade bara blivit dyrare.

Handelsbanken förklarar i halvårsrapporten att Riksbanken inte behöver bekymra sig för Handelsbanken i alla fall.

I linje med Handelsbankens restriktiva syn på likviditets- och valutarisker placeras inflödet av korta placeringar i utländsk valuta konsekvent i korta tillgångar i samma valuta, alternativt swappas kortfristigt till annan önskad valuta.

Inte heller för Swedbank utgör dollarlånen ett stort problem, hävdar Johannes Rudbeck, chef för investerarrelationer.

–Vår dollarutlåning till allmänheten motsvarar 35 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 2 procent av bankens balansomslutning. För oss är det ingen större fråga, säger han.

Men vice riksbankschefen Lars Nyberg köper inte bankernas försäkringar.

”Att bankerna hade svårt med sin dollarfinansiering under krisen är uppenbart. Varför skulle de annars ha lånat som mest 30 miljarder dollar via Riksbanken”, frågade han sig i sitt tal i maj.