Skepp, man och allt, 200000 silverdaler sägs det, gick ner i djupet utanför Ölands norra udde en ovanligt dyster svensk krigsdag den 31 maj 1564. Att nära 1000 svenskar och lübeckare omkom kan sättas i relation till att Kalmar, vid tiden Sveriges tredje stad, hade 1445 invånare.

En katastrofal händelse för ett hårdhänt styrt Sverige med stormaktsambitioner.

När en dykargrupp från Västervik förra året återupptäckte kung Erik XIV:s flaggskepp var det en marinarkeologisk världssensation – och blev startskottet för ett nytt forskningsfält, bland annat om hur furst Eriks ego speglades i prestigeskeppet Mars.

Ett år senare pågår inspelningen av både tv-dokumentär och en 3D-storformatfilm parallellt med det vetenskapliga fältarbetet.

–Om man ska vara ärlig så hade vi aldrig kunnat göra den här dokumentationen utan de ekonomiska musklerna utifrån, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi och vetenskapligt ansvarig.

Han och kollegan Niklas Eriksson har certifikat för arbetsdykning ner till 40 meter. Nu har de fått hålla sig på ytan medan proffsdykare från Sverige, Norge, Polen och USA utforskat skrov och innandöme.

Förutom spektakulära dykscener i klart vatten med bronskanoner och upplyst fartygssida som fond tas stillbilder av vraket rakt uppifrån. Syftet är att sätta ihop en gigantisk fotomosaik.

Eftersom Mars skannats i detalj från mätfartyget Triad med multibeamkartering, en sorts massiv ljudvågsundersökning, kan man i nästa steg modellera upp vraket i 3D, och ”klä in” det i texturen från fotomosaiken.

Tekniken användes i dokumentären om det så kallade Spökskeppet, och det var också inledningen på samarbetet mellan affärsmannen och vrakletaren Carl Douglas (genom bolagen Marin mätteknik och Deep sea productions), och det marinarkeologiska institutet Maris på Södertörns högskola. Maris har även beviljats anslag för att få projektanställa en av mätföretagets medarbetare på deltid, ett samarbete som ”ligger i tiden” och korsbefruktar forskning och näringsliv, konstaterar Rönnby.

Doktoranden Niklas Eriksson sätter stort värde på den 3D-modell som nu sätts ihop.

–Det gör det möjligt att skiva upp skrovet i skikt. Med den som grund blir det lättare att rekonstruera fartygets interiör och därmed göra sig en bild av livet ombord.

Mest betydelsefullt av de nya fynden i år är förmodligen att delar av förskeppet hittats.

Annars har den mesta uppmärksamheten gällt fyndet av tre silvermynt från 1563. Mynten stärker måhända de tyska uppgifterna att amiral Bagge medförde en stor silverskatt och ungerska gyllen i syfte att rekrytera en legoknektarmé.

Dykaren Ingemar Lundgren, en av förra sommarens upptäckare av Mars, säger att han gärna tror på uppgifterna om en stor silverskatt.

–Jag har lärt mig efter alla år att de gamla legenderna oftast stämmer.