Svensk grundlag har ett långtgående käll- och meddelarskydd.
Det innebär att myndigheter med vissa undantag inte får eftersöka uppgiftslämnare.
Något som i högsta grad är eftersträvansvärt för Wikileaks och sajtens frontman Julian Assange.
Därför meddelade han i dag när han var på SvD:s redaktion för att chatta med läsarna att han kommer att ansöka om ett utgivningsbevis i veckan.
Detta trots att Sydsvenskan tidigare skrivit om är det tveksamt om svensk lag kommer att skydda Wikileaks. Källskydd och meddelarskydd gäller inte när det handlar om rikets säkerhet.
Skyddas verkligen USA:s hemligheter av svensk grundlag?
– Vi vill inte uttala oss om det eftersom det här kan hamna på vårt bord, säger Thomas Hedstrand, föredragande hos Justitiekanslern där ärendet skulle hamna, men tillägger att ingen brottsanmälan inkommit ännu.
Det första JK får göra i så fall är nämligen att ta reda på vilket lands lagar som gäller. För att ytterligare komplicera det hela är nämligen Wikileaks grundare Julian Assange australisk medborgare.
– Mig veterligen har inte något liknande fall prövats tidigare, säger Thomas Hedstrand.
– Det kan bli så att amerikanska myndigheter begär rättshjälp från Sverige om de anser att svenska myndigheter behöver agera, säger Thomas Hedstrand, föredragande hos Justitiekanslern.
Men Johan Lundmar, kansliråd vid Justitiedepartementet, säger att brottet måste vara svenskt för att det ska handla om ett brott mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, som spioneri, högförräderi eller grov obehörig befattning med hemligstämplade uppgifter.
– Och vi har inte ministerstyre vilket betyder att det går inte för USA att sätta press på en minister för att få hjälp, och det finns ingen lagstiftning som gör att man bara kan släcka ner en server. Däremot kan det ju finnas samverkansavtal med andra länder som innebär att svensk polis kan bistå utländsk polis på olika sätt.
Men varken UD, internationella åklagarkammaren eller säkerhetspolisen hade på måndagen kontaktats av amerikanska myndigheter i ärendet.
Inte heller åklagarkammaren för säkerhetsmål som handlägger Säpos ärenden – och på vars bord en amerikansk begäran om rättshjälp skulle hamna.
Kammaråklagare Ronnie Jacobsson beskriver juridiken kring Wikileaks som ”snårig”.
– Det tål att tänkas på i vilket land ett eventuellt brott har begåtts. Det blir inte lättare av att Wikileaks grundare är från Australien. Och det har förekommit tidigare att olika länder haft synpunkter på innehållet på svenska servrar, men de har av olika anledningar inte kommit så långt.
Åklagarkammaren för säkerhetsmål utreder brott mot det svenska rikets säkerhet – men de kan bistå USA med att ta fram uppgifter, hålla förhör och annan rättslig hjälp.
Oftast handlar det då om brott med dubbel straffbarhet – som betraktas som brott både i USA och Sverige.
– Men jag vågar inte ens spekulera i vilken typ av brott det här skulle handla om eftersom ärendet faktiskt kan hamna här hos oss, säger kammaråklagare Ronnie Jacobsson.
