Alldeles före midsommar i år kom kammarrätten i Stockholm med ett beslut som förändrar spelreglerna för telebolagen. Kammarrätten bestämde att Post- och telestyrelsens, PTS, reglering av priserna för både de fasta och mobila näten varit felaktig.

Beslutet rör själva grunden för hur telebolagen tar betalt av varandra när de skickar samtal fram och tillbaka mellan sig.

Uppståndelsen bland telebolagen blev stor. Återigen hade de fått ett exempel på hur en domstol ändrar på beslut som regleringsmyndigheten PTS fattat.

På den reglerade telemarknaden får PTS och domstolarnas beslut mycket stora effekter för telebolagen. Telenor räknar exempelvis med att bolaget fick betala omkring 100 miljoner kronor retroaktivt när domstolarna ändrade ett annat beslut från PTS om reglering av det vanliga telenätet.

Det stora problemet är egentligen inte vad PTS och domstolarna bestämmer i sakfrågan. Det är snarare att det tar så lång tid, ibland 3–4 år, och att besluten ofta ändras.

Den långa tiden skulle vara ett problem i vilken bransch som helst. I den snabbrörliga mobil- och bredbandsbranschen där ny teknik och nya tjänster ständigt lanseras är det en allvarlig hämsko. Företagen vet inte hur villkoren på marknaden ser ut och det påverkar viljan att investera.

–Bara det här senaste beslutet kommer att leda till många år av nya tvister och det får enorma konsekvenser för den svenska telemarknaden. I praktiken har vi ett regulatoriskt system som kollapsat, säger Lars-Åke Norling, vd för telebolaget Telenor i Sverige som investerar mellan 1 och 1,5 miljarder kronor i Sverige varje år.

Telenor är ett av de företag som klagat mest men i stort sett alla inblandade är överens om att det inte fungerar bra. Ändå går det år efter år utan att det egentligen händer någonting.

Ska man tro Telenor och Lars-Åke Norling blir det snarast sämre. Det fick bolaget att beställa en separat granskning av den svenska telemarknaden som gjorts av revisionsfirman PwC och advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Enligt rapporten, som läggs fram nu i veckan, är läget i Sverige sämre än i jämförbara länder. I slutänden får det också effekter för konsumenterna. Konkurrensen mellan bolagen kan bli sämre samtidigt som lanseringen av nya tjänster försenas.

Bortsett från att det tar lång tid i domstol visar rapporten också att i två fall av tre ändrar domstolen på PTS beslut. Det innebär att telebolagens osäkerhet om vad som gäller ökar.

–Ofta prövar domstolen inte ens sakfrågan. Ibland faller allting på att PTS gjort rent formella fel. Det hela är faktiskt rätt tröstlöst, suckar Lars-Åke Norling.

På PTS konstaterar David Troëng, chef för konkurrensavdelningen, att det onekligen tar lång tid. En förklaring är att domstolarna successivt ställer allt högre krav och det gör PTS arbete mer omfattande.

–Ett problem är att det kan ta tre år innan vi får facit i form av ett domstolsutslag. I grunden är det naturligtvis ett politiskt ansvar att se till att hela processen fungerar, säger Davig Troëng.

För politikerna är problemet inte nytt. Flera regeringar, av skiftande politisk färg, har tittat på problemet och bland annat har man minskat möjligheterna att överklaga ett beslut. Men så mycket mer har egentligen inte hänt och nu förs det också diskussioner om att återigen utöka möjligheterna att överklaga.

–Det här har länge varit ett problem och jag har full förståelse för att operatörerna är kritiska när förutsättningarna för dem ändras retroaktivt. Samtidigt ska man veta att svensk reglering faktiskt hamnar i topp internationellt och regeringen har inte några planer på ny lagstiftning på det här området, säger Henrik Hansson, politiskt sakkunnig (C) hos it-minister Anna-Karin Hatt på näringsdepartementet.