I mars ska riksdagen - efter flera års fördröjning - fatta beslut om det omstridda datalagringsdirektivet. Det innebär att telefon- och internetoperatörer tvingas lagra uppgifter om telefonsamtal, sms, e-post och internetuppkopplingar i sex månader.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som är starkt kritiska till den nya lagen, har krävt en minoritetsbordläggning. Det betyder att förslaget läggs på is under ett år, på samma sätt som skedde med den kontroversiella FRA-lagen. Minoritetsskyddet i grundlagen kan användas vid ingrepp i ”medborgerliga fri- och rättigheter”, och det krävs att 291 av riksdagens 349 ledamöter röstar emot för att det inte ska bli verklighet.
Samtidigt har Sverige fällts i EU-domstolen för att inte ha infört direktivet, och kommer att få vite och böter om lagen inte klubbas i mars.
Socialdemokraterna har redan klargjort att de inte tänker stödja kravet från V och MP, vilket betyder att det är Sverigedemokraterna som avgör frågan.
I går kväll fattade ledamöterna i riksdagsgruppen sitt beslut, avslöjar partiledaren Jimmie Åkesson för SvD.se.
– Vi stödjer i grunden att det här direktivet implementeras i svensk lagstiftning. Men vi har några synpunkter i en följdmotion, som vi har lagt.
För att få Sverigedemokraternas stöd i den avgörande omröstningen i kammaren kräver Jimmie Åkesson nu att regeringen ska förhandla. SD-motionen, som undertecknats av den rättspolitiske talesmannen Kent Ekeroth och Erik Almqvist, innehåller fyra punkter:
* De trafikuppgifter som ska lagras av leverantörer i Sverige inte ska få lagras utanför Sveriges gränser.
* Skyldigheten att lagra uppgifter ska uppgå till ett år, i stället för sex månader.
* Den tillsynsmyndighet som ansvarar för övervakningen av hanteringen av trafikuppgifter ska årligen apportera till riksdagen om omfattningen av de begärda trafikuppgifterna.
* Det ska införas en ny bestämmelse om grovt dataintrång med strängare straffskala.
– Alla de här kraven är viktiga, men ett absolut krav gäller lagringsorten. De här uppgifterna ska bara få lagras i Sverige. Framför allt handlar det om en form av rättssäkerhet, att svenska användare ska vara säkra på att informationen inte hamnar i orätta händer. Den risken ökar betydligt om man lagrar uppgifterna utanför Sverige, säger Jimmie Åkesson.
Regeringens lagförslag, tillsammans med SD-motionen, ligger just nu på justitieutskottets bord, och Jimmie Åkesson inväntar en reaktion från allianspartierna.
– Det är rimligt att man åtminstone samtalar med de partier som är beredda att stödja det här. Det är klart att om vi inte får igenom de här kraven, där lagringsorten är allra viktigast, kan vi tänka oss att eventuellt stödja en minoritetsbordläggning. Då kommer vi att ha en förnyad diskussion i partigruppen.
Även om partiet är berett att överväga en minoritetsbordläggning, som gör att lagen att fördröjs i ett år, tycker Jimmie Åkesson att direktivet behövs.
– Vi gillar ju inte EU-direktiv egentligen. Men när det handlar om att bekämpa organiserad brottslighet, som ofta är internationell, så behövs det någon form av reglering. Det här är ett steg i den riktningen.
Samtidigt påminner han om att EU-kommissionen har aviserat en utvärdering av hela direktivet. Den väntas komma under våren.
– Det gör att det finns argument även för att vänta med införandet.
