- Det är inte glasklart vad generaladvokaten menar, men det lutar åt man inte ska kunna lämna ut uppgifterna, säger Daniel Westman, forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet.

EU-domstolens generaladvokat Niilo Jääskinen bedömer att EU:s direktiv inte innebär något hinder för en svensk domstol att kräva ut personuppgifter från en internetleverantör för att identifiera en abonnent. Men Jääskinen påpekar också att uppgifterna måste ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut.

Bredbandsbolaget Ephone har sagt nej till att lämna ut personuppgifter om vem som står bakom en server med ljudböcker till fem ljudboksföretag.

Ipred-lagen trädde i kraft den 1 april 2009. Den ger upphovsrättsinnehavare, till exempel skivbolag eller ljudboksföretag, rätt att i domstol begära ut identiteten bakom en ip-adress som misstänks användas till olaglig fildelning.

Förläggareföreningen anser att generaladvokatens utlåtande inte är glasklart.

- Det är positivt, men svårtolkat när det gäller utgången av målet. Det är lite otydligt och oklart hur man ska tolka det. Men det är oerhört positivt att det nu är klargjort att datalagringsdirektivet inte står i strid med lagstiftningen, säger Caroline Fellbom Franke, jurist på Förläggareföreningen, branschorganisation för de fem ljudboksföretagen.

TT: Samtidigt slår generaladvokaten fast att uppgifterna bara behöver lämnas ut om de sparats i syfte att kunna lämnas ut. Och Ephone sparade inte uppgifterna av det skälet. Det bör betyda att Ephone inte behöver lämna ut några uppgifter?

- Om det är precis så man ska tolka det är det olyckligt, för då blir hela lagstiftningen om informationsföreläggande verkningslös. Ephones juridiska ombud Peter Helle bedömer att generaladvokatens konstaterande att datalagringsdirektivet inte hindrar att uppgifterna lämnas ut är negativt ur Ephones synvinkel. Men samtidigt är bedömningen att uppgifterna måste ha sparats i syfte att lämnas ut lovande för Ephone.

- Som jag tolkar generadvokatens yttrande är det positivt för Ephone och för Sveriges internetanvändare, säger Helle.

Bo Wigstrand var vd på Ephone när beslutet togs att säga nej till ljudboksföretagens begäran att få ut personuppgifterna om Ephones kund. Wigstrand är mycket nöjd över generaladvokatens besked.

- Det här är en framgång för skyddet av den personliga integriteten på nätet, det är det budskapet som generaladvokaten skickar. Det känns väldigt bra, säger Wigstrand.

Han räknar också med att Ephone nu kommer att vinna i Högsta Domstolen, om EU-domstolen ställer sig bakom generaladvokatens bedömning.

- Det här handlar också om att privata företag och organisationer inte ska få jaga människor på det här sättet. Om polisen gör bedömningen att det är ett brott har de möjlighet att agera. Privata företag är inte skickade att sköta de här frågorna på samma professionella sätt som rättsväsendet, säger Wigstrand.

Ephone ålades den 25 juni 2009 av tingsrätten att lämna ut kunduppgifter till fem bokförlag om vem som ligger bakom en server där 27 ljudböcker ska ha gjorts tillgängliga för nedladdning. Ephone överklagade beslutet och vann i hovrätten.

Nu ligger frågan i Högsta Domstolen som frågat EU-domstolen om hur lagen ska tolkas. Generaladvokatens beslut är inte definitivt utan en rekommendation till domstolen som senare tar slutlig ställning.