Ett ny nordkoreansk mobiltelefon kostar motsvarande 2 500 kronor i ett land där medelinkomsten ligger på drygt hundra kronor i månaden.

Och det kommer inte att bli möjligt att ringa utomlands och det finns inga smarta mobiler som man kan använda för internet eller att skicka e-post. Så något folkuppror liknande de i arabvärlden, där mobiltelefoner spelade en stor roll, är inte att vänta i Nordkorea.

Mobiltelefoner såg dagens ljus i Nordkorea 2002 då ett thailändskt företag etablerade landets första nätverk. Men två år senare förbjöds de av de nervösa myndigheterna. Först 2008 kom ett nytt mobilsystem, nu med hjälp av en egyptisk firma.

Antalet användare i Nordkorea steg från 70 000 år 2009 till 300 000 förra året och 800 000 i september i år. Stora framsteg, men Nordkorea har fortfarande den glesaste spridningen av mobiltelefoner i världen vid sidan av militärstyrda Burma.

Nu visar den officiella statistiken inte hela sanningen. Illegala mobiler har i åratal smugglats in från Kina och i gränsområdena i norr går det att använda kinesiska nätverk. Men mottagningen är dålig och hårda straff väntar om någon ertappas med en sådan telefon.

Det är för tidigt att säga om Nordkorea står inför en ny ”mobilrevolution” men när väl telefonerna och andra moderna kommunikationer finns där blir det allt svårare för myndigheterna att behålla samma järngrepp över befolkningen som tidigare.

Landet har faktiskt också en relativt avancerad it-industri, om än ännu så länge ett privilegium för eliten. Landets starke man Kim Jong Il sägs vara en datanörd – liksom hans söner, bland annat den nye kronprinsen Kim Jong Un, som också ska finnas på Facebook.

Men domännamnet .kp finns och användare utomlands kan gå in på det niospråkiga www.naenara.com.kp för att läsa de senaste officiella nyheterna från vad som fortfarande är ett av världens mest slutna länder.