Under den månad Cecilia Malmlström nu suttit som kommissionär med ansvar för inrikes frågor har hon redan hamnat på kollissionskurs med EU-parlamentet i frågan om utlämnandet av bankuppgifter om europeiska medborgare till USA.

Nu vill hon se ett bättre så kallat Swift-avtal med USA.

– Det parlamentet röstade nej till var ett tillfälligt avtal som jag ärvde första dagen på jobbet. Tanken har hela tiden varit att ta fram ett permanent avtal och att vi skulle ha lite längre tid att göra förbättringar av medborgarnas skydd mot missbruk, alltså möjlighet till upprättelse vid missbruk. Det är sådant vi tittar över nu.

– Jag för samtal med amerikanarna och med Europaparlamentet om vad de tycker fattas. En majoritet av parlamenterikerna är inte emot ett Swift-avtal i sig, utan tyckte det var för dåliga skyddsklausuler. Det är sådant vi tittar på nu, och jag kommer troligtvis innan mars slut lägga fram ett förslag till mandat som kommissionen beslutar om. Sedan är det medlemsländerna som antar mandatet och sedan börjar vi förhandla.

Parlamentariker har tidigare varit kritiska till att de inte fått tillgång till handlingar i tid - vilken roll kommer parlamentet spela nu?

– Jag för samtal med dem och med nyckelpersoner i utskottet. Jag kommer hålla en dialog med dem under hela tiden förhandlingarna pågår. Kanske inte i plenum, men med utskottet eller den förhandlingsgrupp de utser. Målet är att de ska få så mycket information som är möjlig. Mycket av information är hemlig, men det finns sätt att visa hemlig information på också.

Som SvD.se rapporterade förra vecka är också avtal om utlämnandet av passageraruppgifter (så kallade PNR-uppgifter) till bland annat USA och Australien uppe till diskussion i parlamentet. Även här finns signaler om att parlamentet kommer att rösta ner avtalen om ledamöternas krav inte uppfylls.

– Alla frågor som har med datalagring är superkänsliga. Jag tror att de flesta inser att de fyller en funktion, men samtidigt måste man ha ordentligt med skyddsgaranter. Den avvägningen är supersvår. Jag har sagt att jag vill göra en generell översyn över det här.

– Jag pratade med rapportören i parlamentet förra veckan, och de vill tillsammans med kommissionen komma fram till minimikrav som ska finnas med i PNR-avtal innan vi gör dem. Det kommer vi ta fram tillsammans.

Det finns tankar på ett europeiskt PNR-system - när kommer ett konkret förslag?

– Jag får samtal varje dag från EU:s huvudstäder om varför det inte redan finns på bordet. Jag har lovat parlamentet att göra en total översyn över de datalagrings- och informationsutbytesystem vi har idag. Den översynen kommer senast i juni, så efter det.

Det senaste förslaget uppe till diskussion var att medlemsländerna ska lagra uppgifter om vart och när medborgarna flygit in och ut ur EU i tre år och därefter frivlligt i ytterligare sju år - är det rimliga tider?

– Det kan jag inte svara på.

Hur mycket gehör får du för integritetsaspekten i de förslag som läggs fram?

– Jag tror att de flesta tycker integritetsfrågor är väldigt viktiga, men sedan finns det olika traditioner i olika länder. Många medlemsländer menar att det här är otroligt viktiga verktyg, de finns ju inte för sina egen del, utan för att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

Framförallt med Swift-avtalat men också med PNR-avtalet menar ju parlamentet att det inte tagits tillräcklig hänsyn till integritetsapekten - har kommissionen och medlemsländerna tidigare tagit för lite hänsyn till personlig integritet och datasäkerhet?

– Det är svårt att säga generellt. Men efter den 11 september hände väldigt mycket snabbt. Jag tror parlamentet har en viktig funktion att se till att balansen upprätthålls, men alla medlemsländer, inklusive Sverige, har sagt att de vill ha ett PNR-system och då måste kommissionen lägga ett sådant förslag. Vi kommer lägga ett förslag som är bra och balanserat.

Den här veckan röstar EU-parlamentet om att kräva insyn i Acta-förhandlingarna. Acta är ett internationellt avtal om piratkopiering och varumärkesförfalskning. Frågan ligger egentligen inte på Cecila Malmströms bord, men hon säger att det vore bra om förhandlingarna öppnades upp.

– Sverige har ju varit pådrivande inom EU att förhandlingarna bör öppnas. Att det är så himla hemligt spär på en massa spekulationer och ryktesspridning, och det tycker jag är olyckligt. Men EU och Sverige kan inte själva börja släppa dokument, så funkar det inte i den här typen av förhandlingar. Men det är bra att vi driver på.

Vad anser du om möjligheten att stänga av till exempel fildelare som trots varningar fortsätter sprida upphovsrättsskyddat material?

– Om det ska ske så måste det ske utifrån ett rättsäkert system, att man fått varning innan och man har möjlighet att överklaga. Den typen av rättssäkra system måste finnas.