– Datalagringsdirektivet är ett direktiv som inte på något sätt lever upp till de krav vi ställer på en lagstiftning. Det är ett oproportionerligt stort ingrepp i den personliga integriteten i förhållande till nyttan, sade Maria Ferm (MP) när hon inledde debatten inför eftermiddagens votering.

Ferm sade att hon hoppas att de som känner att direktivet är fel, rakryggat tar sitt ansvar och röstar nej.

– Men jag befarar att det går igenom, sade Ferm.

Jens Holm (V) framhöll att hans parti säger nej till de olika bokstavskombinationerna: Ipred, Acta – datalagringsdirektivet med flera.

– Kom ihåg att de grova brottslingar inte kommer att kommunicera på ett öppet sätt, de använder sig redan i dag av krypterade tjänster. De grova brottslingarna kommer inte att fastna i nätet, det är vi svenskar som kommer att känna oss övervakade, sade han.

Holm frågade sig också vem som egentligen vill ha direktivet? Riksdagspartiernas ungdomsförbund är emot, Centerpartiet splittrat och telekombolagen vill inte ha det, påminde han.

– Och den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström har sagt att direktivet är ett hafsverk.

Kent Ekeroth (SD) sade att partiet är emot att trafikuppgifter om svenska medborgare också kan komma att lagras utanför Sveriges gränser.

– Ska uppgifterna lagras ska de lagras i Sverige, hävdade Ekeroth i debatten.

Elin Lundgren (S) menade att datalagringsdirektivet fyller en funktion vid allvarliga brott.

– Det är ingen ny idé det här med att använda trafikdata vid brottsbekämpning, det görs redan i dag. Men i dag sparas inte uppgifterna, vilket ger att polisen kan missa tillfällen att utreda brott, sade hon.

– Trafikdata ger ovärderliga pusselbitar, sade hon och hänvisade till att lagrådet inte kommit med några invändningar mot förslaget.

Därefter tog Johan Pehrson (FP) vid i debatten. Han drog bakgrunden till direktivet och berömde Elin Lundgren för en målande beskrivning av läget. Liksom Lundgren framhöll han att det inte är något nytt att uppgifter sparas, men menade att frågan är svår:

– Det handlar om integriteten att slippa statens oreglerade snokande, det är viktigt för liberalismen. Men det är också viktigt att polisen och brottsbekämpande myndigheter kan låsa in kriminella, som verkligen kränker integriteten, sade han och poängterade det svåra i att finna balansen mellan två motstående intressen.

– Men det vi gjort med direktivet är välbalanserat. Vi sparar kortast möjlig tid, sade han och jämförde med andra länder.

– Vi har satt ned spett i backen för att visa att det här är en verksamhet man ska ha respekt för, men erkände också att han delar Maria Ferms "ångest och oro över framtiden" då hon frågat efter farhågor för hur det blir om Sverige någon gång får en auktoritär regim.

Ulrika Karlsson (M) påminde om att det inte är innehållet som ska registreras.

– Det är klart att man blir rädd när man hör att mejlet till psykologen eller messet till tidningen ska registreras. Vi behöver vara ytterst tydliga med att så inte är fallet.

Också Karlsson repeterade att uppgifterna redan finns tillgängliga för brottsbekämande myndigheter. I likhet med Pehrson talade hon om att finna balansen mellan den enskildes integritet och brottsoffrets rättigheter.

Ulrika Karlsson menade att trafikuppgifter har haft betydelse vid en lång rad brott: våldtäkt, mord och människohandel var bara några exempel hon radade upp.

Hon sade också att Sverige måste vara lojalt mot EU.

– Av vårt medlemskap i Europeiska unionen följer en skyldighet att införa direktiv, även detta.

Johan Linander (C) , vice ordförande i justitieutskottet sade att han och Centerpartiet starkt ogillar direktivet, men att det nu är för sent, många år för sent, att säga nej till att införa direktivet i svensk lagstiftning. Ett svenskt nej skulle ha varit på sin plats när direktivet växte fram 2004, 2005 och 2006.

– Det är en sorglig dag, sade han och fortsatte:

– Behovet och nyttan av direktivet överväger inte ingreppet i den personliga integriteten, sade han.

Linander framhöll att EU-domstolen redan har slagit fast att Sverige måste införa direktivet. Att tro att det går att låta bli, eller att betala böterna och strunta i direktivet är fria fantasier. Dessutom skulle det strida mot bättre vetande för den som tror på vikten av att följa demokratiskt fattade beslut och tron på en rättsstat.

– Ska den som är rik kunna köpa sig fri från regler som andra måste följa, frågade Johan Linander retoriskt och kritiserade flera av de som nu är emot direktivet för att ha vaknat allt för sent.

Caroline Szyber (KD) säger:

– Vi har haft datalagring i 30 år. Det nya är att lagringen görs obligatorisk och att det samtidigt införs strängare regler för hur operatörerna ska skydda de lagrade uppgifterna.

– Vi kommer att rösta ja för att ge de rättsvårdande myndigheterna de verktyg de behöver, sade hon när hon som sista talare avslutade riksdagens debatt om datalagringsdirektivet.

Omröstningen om justitieutskottets betänkande om hur direktivet ska införas i Sverige sker vid 16-tiden i eftermiddag.

V och MP röstar senare i dag nej till vad de anser är ett ”människorättsvidrigt” direktiv. SD går emot eftersom de inte fått igenom kravet på att insamlad information bara ska få lagras inom Sveriges gränser.

Inom Centerpartiet är viljorna splittrade. Bland andra har Fredrick Federley sagt att han ska rösta nej:

– Det är inte ett angrepp på vår gruppledning. Det är absolut inte ett angrepp på vår partiledare. Vi som är mest kritiska är de som hårdast drev Annies kampanj och vi står unisont bakom henne, skriver han i sin blogg.

Till SvD säger han att han inte är ensam om sitt nej, men att övriga som går emot propositionen "får träda fram själva".

– Hela C-gruppen är väldigt kritisk, men alla kommer inte att rösta nej.

– För mig handlar det om att sända en signal om 'hit men inte längre'. Vi vill inte gömma oss bakom tjocka murar för att slippa svara på frågar. Det är dags att få ut kollegerna inom de partier som röstar ja och fråga vilket slags samhälle de vill ha.

Federley konstaterar att Sverige drar på sig böter, men menar att ett nej skulle kunna påverka hur kommissionen agerar framöver.

Patrik Fältström, ledamot i regeringens IT-råd och en av dem som varit med och utrett datalagringsdirektivet, är kritisk till att förslaget röstas igenom:

– Jag tycker att polisen ska få utreda terroristbrott, men jag är också förespråkare för en stark integritet där vi sätter gränser för de verktyg som polisen får, säger han till SvD.