Swish, WyWallet, Bart och SEQR – de nya betalningsmetoderna är förvirrande många. Ovan nämnda appar är dessutom bara ett litet urval av den uppsjö nya betallösningar som sedan några månader tillbaks slåss om utrymmet i våra smarta telefoner.

I dag pågår en rad pilotprojekt runt om i Sverige, men merparten av de betalmodeller som finns är ännu i sin linda. De mobila betalningarna ökar dock stadigt, enligt analysföretaget Juniper Research.

För de smått desperata svenska mobiloperatörerna, som brottas med sjunkande samtalspriser, har satsningen blivit strategiskt viktig. Tidigare i år lanserade fyra operatörer den gemensamma betaltjänsten WyWallet. Bankerna är i sin tur rädda för att bli ifrånsprungna på området, och har därför varit snabba ut med det egna alternativet, Swish.

Utöver bankernas och operatörernas egna tjänster finns en rad hajpade telekomföretag, bland andra Izettle och Seamless, som jobbar hårt för att få oss att överge plånboken till förmån för en digital dito.

–I dag är det är många entreprenörer som drömmer om att skapa ett ”Skype” inom betalningar, förändra branschen radikalt och utmana bankerna och på sikt även kortföretagen, säger Niklas Arvidsson, docent på KTH och forskare inom området betallösningar.

Företagen själva är med på tåget, och enligt en undersökning från banken SBAB är 34 procent av svenskarna positiva till möjligheten att betala med mobilen. Gott så. Vad SBAB:s undersökning däremot inte ger svar på är hur stor nytta de svenska konsumenterna egentligen har av de tjänster som finns i dag.

Enligt universitetslektorn Jan Markendahl, även han verksam på KTH, är den välutvecklade nordiska kortmarknaden en av anledningarna till att den svenska betalmarknaden, trots de nya lösningar som dyker upp, ännu befinner sig på försöksstadiet.

–Det finns inget skriande behov av nya mobila betallösningar. Svenskarna betalar gärna med kort, och har därför svårt att se nyttan, säger han.

För att marknaden riktigt ska ta fart krävs, enligt honom, att fler aktörer går samman om en gemensam standard, över branschgränserna. Eller att den mobila plånboken skall vara kopplad till en eller fler ytterligare tjänster, som sms-biljetter eller rabattkuponger, som gör att kunden har flera praktiska nyttor av en specifik lösning.

Att flera mindre system ska kunna existera sida vid sida, som separata ”öar”, tror han inte är hållbart.

–Det blir för krångligt för kunderna. Farhågan finns att en enskild konsument tvingas ha en rad olika digitala ”plånböcker” parallellt, där pengar ligger och skramlar.

Även Niklas Arvidsson menar att de nya lösningarna har mycket att leva upp till.

–De måste konkurrera med kortmarknaden på snabbhet, pris, enkelhet och säkerhet. Hur det kommer gå är svårt att säga innan de lanserats och testats, men jag tycker det är jättespännande.

Det har länge talats om det kontantlösa samhället, är något sådant realistiskt?

–Det tror jag absolut, men det ligger många år framåt i tiden. En tydlig trend är att kontantanvändningen går ned och slutligen kommer man till en punkt där kostnaden för samhället för att ha kontanterna kvar blir så stor att det inte längre är acceptabelt. Men det finns många saker som måste lösas innan det kan ske, säger Niklas Arvidsson.

Vad kommer hända i betalbranschen de kommande åren?

–Betaltjänster är en förtroendebransch, i dag testar folk tjänsterna för att det är kul och nytt. Om genomsnittssvensken ska börja testa de nya lösningarna måste det nog funka bra i början, skulle det uppstå problem som påverkar konsumenternas förtroende så kan det vara svårt att reparera. Mycket står på spel de första åren.

Flera mobila betallösningar på gång