Vart fjärde år är det dags. Närmast mangrant vandrar svenskarna iväg till vallokalerna för att rösta.

Så kommer vi sannolikt att fortsätta länge än men det pågår också förberedelser för att kunna ändra hela processen. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över valsystemet och bland annat titta på om vi kan gå över till e-röstning, ett system där vi på något sätt använder datorer, mobiler eller någon annan it-pryl för att rösta i valet.

Sverige är inte direkt först ut. E-röstning har redan prövats på flera håll i världen men tre KTH-forskare har också upptäckt att åtminstone några av de systemen lider av allvarliga säkerhetsbrister.

De tittade på ett system som använts vid lokala val i USA och ett annat som prövats vid kommunalval i Norge. Det amerikanska systemet hade utvecklats av några av världens främsta kryptologer, bland andra Ronald Rivest som utvecklade RSA-krypteringen.

–Vi ville titta på systemet och trodde egentligen att vi skulle kunna bevisa att det fungerade bra. Det gjorde det inte. En viktig del saknades och det var möjligt för en enskild dator att gå vid sidan av det bestämda protokollet. Det slog faktiskt så illa att en angripare skulle kunna skapa vilket resultat som helst i valet, säger Douglas Wikström, biträdande lektor inom kryptografi vid KTH.

I praktiken fick det lyckligtvis ingen effekt. När forskarna i efterhand tittade på hur det verkligen gått i valet såg man att resultatet blev korrekt.

Även i det norska systemet lyckades forskarna hitta svagheter. Om en del parametrar i systemet ändrats något hade det öppnat för en attack.

Trots de här bristerna är inte Douglas Wikström skeptisk till e-röstning, tvärtom.

–Jag tror absolut vi får e-röstning i Sverige så småningom. Om man utformar ett elektroniskt val på rätt sätt blir det också korrekt. I ett traditionellt val får man däremot räkna med att folk räknar fel, att det försvinner röstsedlar och så vidare, säger Douglas Wikström.

Att något kommer att ske även i Sverige kan man nog utgå ifrån. Vid valet 2010 visade det sig tydligt att det nuvarande systemet är långt ifrån perfekt när man tvingades göra omval både i landstingsvalet i Västra Götaland och kommunvalet i Örebro. Budröster hade blivit felaktigt godkända, förtidsröster hade inte räknats och väljare hade nekats rösta.

Under hösten 2011 tillsatte regeringen också en utredning som ska se över hela valsystemet. En första rapport kommer i december medan det dröjer till mars 2013 innan utredarna hunnit med frågan om e-röstning.

Nu ska man komma ihåg att en stor del av valsystemet är datoriserat sedan länge. Det utredningen tittar på är om själva röstningen, där man stoppar en valsedel i ett kuvert, ska datoriseras.

Det kan i så fall ske på två sätt. Man kan sätta ut datorer i vallokalen där väljarna sedan får rösta.

Det är en rätt enkel metod men frågan är om man vinner så mycket. Visserligen kan själva röstsammanräkningen gå snabbare men samtidigt blir det höga kostnader för att hantera datorer som bara ska användas en gång vart fjärde år.

Utländska försök visar också på problem med liknande lösningar. I Nederländerna förbjöd regeringen användningen av elektroniska röstningsmaskiner efter att man upptäckt att de gick att avlyssna.

Det andra alternativet är att väljarna kan använda sin vanliga dator för att rösta hemifrån. Även det är en lösning med stora utmaningar. Inte minst måste man vara säker på att det verkligen är rätt person som röstar samtidigt som valhemligheten garanteras.

Lars-Åke Ström, sekreterare i utredningen, vågar ännu inte förutspå vad man kommer att föreslå om ett år men påpekar att tiden knappast räcker till för att det ska bli några tester i samband med valet 2014, men kanske till 2018.