Bredbandsbolaget och Telia sänker anslutningsavgiften under hösten. Hos Chello surfar du gratis till den 1 november. Glocalnet erbjuder 0 kronor i startavgift, Spray bjuder på modemet och Tiscali på den första månaden. Det kan alltså löna sig att granska de olika tillfälliga erbjudandena, som väntas fortsätta komma. I listan här bredvid visas de ordinarie priser som bolagen rapporterat in till Post- och telestyrelsen, PTS.
Umeå har annars bland de billi-gaste bredbanden i landet, enligt PTS sammanställning. Ett av leverantören Worldnets abonnemang för privatpersoner kostar 25 kronor i månaden i fast avgift. Men allt som verkar för bra för att vara sant är också ofta det - varje gigabyte som laddas ner med Worldnet Gold Privat-abonnemanget kostar 49 kronor.
I själva verket består bredbandsmarknaden i Sverige av en ganska svåröverskådlig röra av olika priser, tekniker, bandbredder, samt geografiska och tekniska begränsningar. Det som gör bredbandsmarkanden intressant, men också svåröverskådlig, är de
många lokala bolagen som erbjuder bredbandsaccess. I listan här bredvid guidar SvD Näringsliv dig genom bredbandsdjungeln.
Erik Bergin
Därför kan inte alla få bredband
I teorin kan åtta av tio hushåll få bredband. Men i praktiken har mycket färre tillgång till någon form av snabb överföring.
Ändå växer andelen bredbandshushåll snabbt.
Bredband till alla är ännu en utopi. Det mest rikstäckande nätet som finns, gamla Televerkets koppartelefoninät, sträcker sig visserligen in till i princip varenda stuga. Men för att alla svenskar ska kunna få adsl-bredband, den vanligaste formen, krävs att tekniken uppdateras vid den lokala televäxeln.
Post- och telestyrelsens, PTS, så kallade täckningsgrad för adsl ligger på 80 procent. Teoretiskt sett kan alltså åtta av tio hushåll få adsl.
– Men det fordrar då att tekniken byggs ut, alla kan inte få det på måndag, säger Anders Johanson, chef för nätsäkerhet på PTS.
Inte heller där tekniken redan byggts ut är det säkert att alla som vill kan koppla upp sig.
– Säg att växeln klarar 50 kunder. När de 50 har fått bredband kan inte nästa 50 få. Men alla 100 räknas in i täckningsgraden, för ofta är det inte alla som vill ha adsl, säger Anders Johanson.
Var tekniken byggs ut och uppdateras av Telia och andra bolag avgörs bland annat av lönsamhetskrav, oavsett vad bolagen själva säger. Tillräckligt många potentiella bredbandskunder ska bo inom ett visst område för att det ska löna sig att skicka dit en tekniker.
Flera läsare har hört av sig till SvD Näringsliv med klagomål på främst Telias täckning.
Kan PTS ställa krav på Telia att bolaget ska bygga ut till fler?
– Det kravet kan vi inte ställa. Däremot kan kommunerna göra egna utbyggnadsplaner, där de kan använda sig av pengar som länsstyrelserna för-fogar över, säger Anders
Johanson.
Priset för fast uppkoppling gör att många som i dag har modem drar sig för att skaffa bredband.
– Telia har ju rätt i det att en återhållande faktor är att inte alla vill betala 300–400 i månaden.
Enligt PTS beräkning från december 2003 hade då 868 000 hushåll, mindre än 20 procent, fast uppkoppling till internet. Men trots den förhållandevis låga siffran innebär det en ökning med 30 procent på bara ett år.
Och bredbandsbolagen väntas fortsätta att värva kunder där de kan. 2003 var marknaden för bredband värd nära 4 miljarder kronor, upp från cirka 500 miljoner kronor på bara tre år.
