Det är lite som kommuniststaterna, en efter en faller de. Till sist blir de omöjliga att försvara. Det är samma med monopolen. I Sverige handlar det just nu bland annat om apoteken, fjärrvärmen och tågtrafiken.

Här hemma har SJ sedan urminnes tider trafikeringsrätten, monopolet. Denna ger SJ som enda operatör rätten att framföra trafik på de sträckor man anser vara lönsamma. När SJ inte vill köra, ja då är det fritt fram för andra.

Trafikeringsrätten är dock under upplösning. I år fick regionaltrafikbolagen Skånetrafiken, Hallandstrafiken och Västtrafik trafikeringsrätt för Öresundstågen på sträckan Malmö–Göteborg och Malmö–Alvesta. SJ får fortsätta att köra men då i konkurrens med DSB First (danskt och skotskt). Ett stort bakslag för SJ.

Men mycket mer är på gång. Först helg- och veckoslutstrafiken som släpps fri från den 1 juli. Det kan säkert SJ smälta.

Värre är nästa steg i avregleringen – frisläppandet av cabotaget. Det innebär att utländska tågbolag nästa år, till exempel Deutsche Bahn får köra mellan Hamburg och Stockholm t/r och under resan plocka upp och släppa av passagerare i Sverige. Alltså ytterligare konkurrens för SJ.

Monopolet på persontrafiken ska vara helt avskaffat från och med den 1 oktober 2010. Då ska vem som helst kunna ta upp kampen om resenärerna på SJ:s lönsamma linjer som Stockholm–Göteborg, Stockholm–Malmö och Stockholm–Sundsvall. Det är det tredje och svåraste steget.

Men eftersom det är trångt på spåren och nya tåglägen måste fördelas är det troligen först någon gång under hösten/vintern 2011 som svenska folket får åka med de nya utländska operatörerna och kanske även någon svensk. Vilka bolag som kommer att köra är inte klart men intresset uppges vara stort. Just nu lurar de i vassen men bolagen kommer att få visa korten när ansökningarna någon gång under våren 2011 lämnas till Banverket.

Är det då bra att SJ nu får konkurrens? Ja, för resenärerna men kanske inte för SJ. Större utbud brukar leda till bättre service och lägre priser. SJ har bromsat så mycket man kunnat men någon återvändo finns inte.

Kanske får vi uppleva vad som hänt på flyget, hård priskonkurrens, en massa lågprisbolag och vissa som går omkull. Att SJ, som har starka finanser och stort tågkunnande, skulle duka under är knappast troligt. Men tufft blir det och det lär knappast vara någon framkomlig väg att konkurrera med höga priser.

SJ har haft lång tid att förbereda sig. Förra veckans besked om att bolaget överväger att varsla 200 anställda är därför kanske inte så konstigt även om det aldrig varit så mycket folk på tågen som nu. SJ måste anpassa mun efter matsäck.

Så vem vet. När jag julen 2011 tar tåget till Göteborg står det kanske inte SJ på vagnen utan Veolia, Arriva, DSB, NSB, DB eller Keolis. Förvirrande i början men snart har vi vant oss att även andra än SJ kan köra tåg mellan Sveriges största städer.