Det är en iskall morgon dagen efter beskedet, att GM lägger ned Saab, har skakat om den lilla staden. Det är påtagligt hur den kraftiga baksmällan tynger Trollhättan och många av dem som tagit sig ut i kylan för att handla julklappar går med sänkta huvuden.

En av dem är Anders Kjellberg som tydligt känner av den dämpande stämningen på stan, precis som han gör bland alla vänner och bekanta.

-Det finns ingen som inte pratar om det här idag, säger han.

Och de tusentals anställda som nu får lämna Saab får det inte lätt. Det kan Anders Kjellberg, som fick lämna Saab redan för tre år sedan på grund av arbetsbrist, vittna om.

- Jag har letat jobb, jag söker konstant. De kommer nog att få det väldigt svårt, säger han sorgset när SvD möter honom på en frisörsalong i Trollhättan där han sitter och väntar medan sonen blir klippt.

Det är många av de hårdast drabbade som inte har ork att prata med media. SvD hade igår bestämt träff med en familj, där både mannen och kvinnan jobbar på Saab, men bara någon timme innan träffen avbokas den av en nedstämd familj som legat sömnlös hela natten och inte orkade att prata.

-Alla tar det här väldigt olika, säger Kicki Jonsson som också, tillsammans med sin man Mikael Jonsson, jobbar på Saab.

Hon är montör och Mikael Jonsson är produktionstekniker. Det var på Saabfabriken de träffades – där de båda har jobbat i över 20 år.

I helgen var de tillsammans med båda döttrarna Rebecca, 11, och Madeleine, 16, i Göteborg på en liten semester. Madeleine står och provar sina nya skor som hon har fått i helgen, när SvD besöker familjens villa i Trollhättan, eller ”ute i skogen” som Kicki själv uttrycker det.

Mejlet som skickades ut till de anställda från Saabs informationsavdelning om nedläggningsbeslutet har familjen inte fått. Det var istället när de kom till hotellet i Göteborg i fredags, och precis skulle påbörja sin helgsemester, som Mikael slog på text-tv och familjen nåddes av det hårda beskedet.

-Och vi sa: Men va? Vad står det? berättar Kicki Jonsson.

Kort därefter fick hon sms och telefonsamtal från några kollegor. Väninnan som ringde kände sig helt tom.

Medan Kicki hela tiden har varit en av få som har försökt hålla ångan uppe har, Mikael varit negativt inställd hela tiden, berättar hon.

-Jag har trott in i det längsta att det ska lösa sig. Och det har det ju varit på väg att göra flera gånger. Men så kom det här, suckar hon och pekar på lokaltidningens framsida där Saab dödsförklaras.

Kicki Jonsson ger fortfarande ett lugnt intryck. Hon påpekar att de inte vet hur lång tid nedläggningsprocessen tar. Än har de inte blivit varslade och båda har de drygt sex månaders uppsägningstid.

-Det kan ju ta flera år innan det verkligen läggs ned. Jag gissar att vi får bygga dom bilar som ligger som order och inte stryks. Men som sagt det vet vi ju inte, säger hon med en lite lägre ton. Sedan tar hon ett djupare andetag och fortsätter:

-Jag känner personligen så här: Vi är hur många som helst som har drabbats av samma sak. Så det måste bli någon slags åtgärd, det måste hända någonting.

Men hon kan inte specificera riktigt vad hon tror ska hända. Varken Kicki eller Mikael har börjat tänka i nya jobb-banor och de är inte beredda att lämna Trollhättan. Däremot kan Kicki, som också har en barnskötarutbildning, tänka sig att byta bransch. Men hon poängterar att det inte heller blir helt lätt i den nu utsatta staden.

-Det kommer säkert att få gå folk från barnomsorgen också. Jag menar hur många Saab:are har inte sina barn hos dagmammor? Det här kommer att dra med sig allt, säger hon.

-Det kommer att bli kaos här i stan tror jag.

Genom media har hon fått höra att 1200 personer ska få fortsätta att jobba. Hon har fortfarande inte fått höra något från sin arbetsgivare. Inte ett ord, säger hon lite upprört.

-De borde ju ringa upp oss och kalla in oss till något möte.

Det råder en stor skepsis mot GM. Det hörs på flera Trollhättanbor. Och även Kicki uttrycker sin misstänksamhet.

-Har de velat lägga ned oss hela tiden och bara spelat med, har allt bara varit ett spel för gallerierna hela tiden, frågar hon sig.

SvD besöker också Ulf Rörstrand, som jobbar med certifiering av bilar. Han har jobbat på fabriken i Trollhättan sedan 1971 och blev klart överraskad av fredagens besked.

-Det här är oerhört tragiskt för Saabanställda, kommun och hela regionen. Jag har varit ganska så säker på att den här affären skulle gå i lås, säger han.

Efter julhelgen ska han börja fundera djupare på vad han ska göra framöver.

-För närvarande finns rätt många frågetecken, säger Ulf Rörstrand men han räknar med att kunna hitta ett nytt jobb och är beredd att söka sig utomlands för att få det.

I köpcentrumet i Trollhättan stöter SvD Näringsliv på Anette Hellgren, klubbordförande för Unionen vid Saab i Trollhättan, som är ute med sin familj och handlar julklappar. Dagen efter chockbeskedet har hon nu kommit in på den mer hoppfulla linjen.

- Det har inte funnits i sinnesvägar att vi skulle behöva hamna här. Det måste jag säga. Men nu knyter vi inte näven i fickan, säger hon.