Riksbanken har beviljat en lånekredit på 5 miljarder kronor till Carnegie, enligt pressmeddelanden från de båda parterna.
Enligt Carnegie innebär beskedet inte att hela krediten på 5 miljarder kronor kommer att utnyttjas.
–Vi har fått ytterligare en förfrågan från Carnegie. Den har vi behandlat i Riksbanken och vår bedömning är att Carnegie fortfarande är ett solitt företag, säger Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet hos Riksbanken.
Är ett bolag som behöver låna upp till fem miljarder kronor friskt?
–Det har uppstått en akut likviditetsbrist. Vi och Finansinspektionen har gått igenom tillgångar och skulder och bedömningen är att företaget har mer tillgångar än vad det har skulder. Det är det som ligger till grund, det finns tillgångar och kapital. Vad som inte finns är likviditet, säger Mattias Persson.
Carnegie har ont om kontanter?
–Ja, det är det som problemet.
De helägda dotterbolagen står som säkerhet för lånen. Om det blir tal om fler lån i framtiden är oklart.
–Det är för tidigt att säga. Vi har tagit ställning till den förfrågan vi har fått, säger Persson.
Något datum för när pengarna ska betalas tillbaka finns inte.
–Det här är tillsvidare men det ska ses som ett kort lån. Det är inga långsiktiga lån utan något för att hantera den akuta likviditetskrisen, säger Persson som räknar med att Riksbanken kommer att få igen pengarna.
I måndags fick Carnegie en kredit på en miljard kronor av Riksbanken. Den krediten ansågs då vara tillräcklig.
Vad är det som hänt under natten?
–Det är ingenting som har hänt. Den utökade krediten är en signal utåt till våra kreditgivare. Kreditramen på fem miljarder kronor ger oss en ytterligare flexibilitet och stabilitet, säger Andreas Koch, IR-chef på Carnegie.
–Och det gäller inte minst vad som hänt på aktiemarknaden.
Det har florerat rykten på aktiemarknaden att några av Carnegies kreditgivare tvekat att fortsätta finansiera Carnegies verksamhet.
–Vi hade i fredags en aktör som ville bli mer restriktiv i sin utlåning till oss. Det var det som gjorde att vi vände oss till Riksbanken, säger Andreas Koch.
–Andra rykten som funnits på marknaden känner vi inte till.
Nye storägaren i Carnegie, Patrik Enblad, kommenterar lånet så här.
– Vi ställer oss positiva till den utökade kreditramen på 5 miljarder kronor, säger nye storägaren i Carnegie Patrik Enblad.
I fredags gick han och kompanjonen Anders Böös in som storägare i banken med nästan 10 procent av aktierna.
I måndags var Carnegieledningen nöjd med krediten på 1 miljard kronor från Riksbanken.
– Man måste ha respekt för det läge som Carnegie befinner sig i. Det går så oerhört fort nu. Informationen ändras precis hela tiden och därmed förändras också förutsättningarna, säger Patrik Enblad.
– Det är ett likviditetsproblem och kunder och aktieägare blir oroliga. Det är bra att Riksbanken gått med på den här utökade kreditramen i ett oerhört besvärligt läge.
Han har redan haft en del kontakter med andra aktieägare och styrelsen för att diskutera bolagets framtid och ägarsituation. Men vill inte kommentera om vad dessa kontakter kan tänkas leda till.
