Som SvD Näringsliv skrev i lördags har friskolebranschen i Sverige vuxit till en miljardindustri och marknaden har blivit glödhet för privata investerare. Flera friskolor köper ägarandelar i varandra och stora utbildningskoncerner växer fram. Rossana Dinamarca, ledamot i utbildningsutskottet för Vänsterpartiet, ser mycket kritiskt på utvecklingen.

– Vi var motståndare redan 1992 då friskolereformen infördes. Då skulle det öppnas upp för pedagogisk mångfald, men det har man inte sett så mycket av. Istället har de ekonomiska intressena varit drivande och idag är det en mycket lukrativ bransch.

Rossana Dinamarca är mycket negativt till att många av friskolorna tjänar stora summor pengar och att ägarna sedan plockar ut delar av vinsten.

– Det är stöld från eleverna. Dessa pengar ska gå tillbaka till eleverna, inte försvinna någon helt annanstans, säger Rossana Dinamarca upprört.

Vänsterpartiet vill därför sätta stopp för vinstdrivande friskolor och tillsätta en utredning som ska komma med förslag på vilka icke-vinstdrivande driftsformer som kan vara lämpliga för friskolor i framtiden.

Till skillnad från Rossana Dinamarca tycker Marie Granlund, skolpolitisk talesperson och ledamot för Socialdemokraterna i utbildningsutskottet, att det inte behöver vara något fel om friskolorna går med vinst, så länge överskottet återinvesteras i erksamheten och därmed kommer eleverna till del.

Att det blir allt vanligare att riskkapitalbolag köper friskolor anser hon dock inte är helt oproblematiskt.

– Att driva en skola är en långsiktig investering och inte något som man går in i på kort sikt. Om riskkapitalbolagen är ute efter att göra snabba klipp och inte vill satsa långsiktigt på verksamheten kan detta givetvis bli ett problem för skolan.

Tina Acketoft, Folkpartiets ledamot i utbildningsutskottet, såg friskolereformen som en frihetsreform när den infördes i början på 90-talet. Hon ser inte nödvändigtvis några större problem med att allt fler riskkapitalbolag blir ägare i svenska friskolor, men möjligen kan man behöva justera det 20-åriga regelverket något.

– Jag tror i grunden på marknadsekonomin och så länge kvaliteten i skolorna är hög vill vi inte förbjuda aktörer.

För att försäkra sig om att kvaliteten är hög på alla skolor föreslår alliansen i den nya skollagen, som riksdagen klubbade igenom den 22 juni, att Skolinspektionen ska få ett rejält tillskott så att de ska kunna utföra tätare inspektioner och kontrollera att skolorna håller de kvalitetskrav som satts upp.

Myndigheten ska även få möjlighet att utfärda vitesförelägganden och i särskilt allvarliga fall stänga en skola med omedelbar verkan.

Enligt Vänsterpartiet har de fristående skolorna blivit ”en sedelpress” för aktiebolag som tjänar pengar på lärarnas och elevernas bekostnad och att det är de ekonomiska intressena som driver många till att starta en friskola. Detta håller Tina Acketoft inte alls med om och hon är övertygad om att man inte startar en skola bara för att man vill tjäna pengar i första hand.

– Många ser en möjlighet att utveckla skolan som man kanske inte får möjlighet till som kommunanställd. Dessutom, vilken förälder skulle välja en skola som agerar ”sedelpress” för sina barn?