– Så länge som vi levererar en vård och service med hög kvalitet till våra klienter och elever så ser jag inga som helst problem med att göra bra affärer. Det är något som alla vinner på, säger han.


Jan Dahlqvist tycker att debatten är snedvriden när det gäller vinsterna inom offentlig finansierad verksamhet.

– Det är märkligt att man får tjäna pengar på att sälja läroböcker, städa, leverera IT tjänster eler hyra ut fastigheter till skolor, men det anses fult att göra det på själva läroprocessen, säger han.

– Det är självklart att det måste finnas en viss vinstmarginal. Vinsten återinvesteras i verksamheten. Utan vinst blir det svårt att hålla kvalitet, och därmed skapgrund för goda studieresultat för eleverna. När det gäller skolor är det ju till och med ett krav från Skolverket att man ska kunna visa ett överskott. Samtidigt ger Jan Dahlqvist sin egen bransch en del av skulden.

– Vi har varit för passiva. Vi borde bli bättre på att förklara hur vi skapar aktieägarvärde, säger Jan Dahlqvist.
 Att riskkapitalbolagen intresserar sig för vård, skola, omsorg beror bland annat på att det är tillväxtbranscher, menar han.

– Det gör att vi kan addera värde. När det gäller Frösunda såg vi att marknaden för personlig assistans var extremt fragmenterad och att det fanns stor potential att köpa ett antal mindre lokala aktörer. 
Han tycker att Sverige borde se det positiva i att en ny industri håller på att växa fram, en industri som kan exporteras.

– När det gäller Pysslingen får vi telefonsamtal från England och Tyskland som vill att vi ska starta där. Utomlands är man beundrande inför de reformer som genomförts på det här området i Sverige.