Söktrycket till tekniska utbildningar är svagt, snittet för hela landet ligger strax under en sökande per plats. Enstaka utbildningar är förstås mer attraktiva, men i industrins drömscenario fajtas de bästa studenterna om en plats.
Då räcker det inte att predika att exportindustrin är det bultande hjärtat i Sveriges ekonomi. Det måste vara hippt att bli ingenjör. Bort med bilden av en gediget tråkig 55-årig man som gör komplicerade uträkningar vid sitt skrivbord. In med unga män och kvinnor som ”jobbar med allt från specialeffekter i Hollywoodfilmer till rymdforskning, sociala medier och borrar för gruvindustrin”.
Teknikföretagen har öronmärkt upp till 30 miljoner kronor för att sätta den nya bilden genom tv-serien och diverse kringaktiviteter.
Men det finns andra lockbeten, som är alldeles gratis. Enligt en färsk rapport från Sveriges Ingenjörer ligger arbetslösheten för ingenjörer på 1,2 procent. Under finanskrisen steg den som mest till 1,5 procent, mätt i andelen som får ersättning från a-kassan.
Utsikterna att få jobb verkar med andra ord vara lysande, inte minst i byggsektorn. ”Nu är det krig om ingenjörerna”, säger personaldirektören på konsultföretaget WSP till tidningen Byggindustrin. ”Alla större aktörer behöver fler projektledare och spetsingenjörer. Det finns ingen annan lösning än att ta folk från varandra.”
WSP behöver rekrytera 400 nya medarbetare och satsar på stor annonskampanj.
En variant kunde ju också vara att lägga pengarna på höjda löner, inte på tv-serier och kampanjer. ”Det är förvånansvärt sällan arbetsgivarna kommer fram till en sådan lösning”, konstaterar Olof Dahlberg på Sveriges Ingenjörer stillsamt.
