Det är två spända och pressade riskkapitalister som SvD Näringsliv träffar på Carema-ägaren Ambeas kontor i centrala Stockholm. Från intervjuns första sekund står det klart att ägarna inte vill gå till motattack mot sina kritiker. Det är den ödmjuka linjen som gäller. Det har förekommit vanvård på flera av Caremas äldreboenden, medger man. Det är en katastrof för alla utsatta och anhöriga.
Men den raka ursäkten kommer först efter en dryg timme och på en direkt fråga.
–Ja, vi ber reservationslöst om ursäkt, säger Henrik Kraft från den amerikanska riskkapitaljätten KKR som flugit in från London för att ge sin syn på vårdskandalen.
–Ja, det är en katastrof som har inträffat. Tillsammans med ledningen och de anställda kommer vi att göra allt för att det här inte ska upprepas, säger Magnus Lindquist på Triton, en av svenskarna bakom Triton, baserat i skatteparadiset Jersey.
Det är ett omfattande löfte som riskkapitalbolagen ger. Caremas kostnader ska inte skäras ned ytterligare, det kan bli fråga om att öka personalen på ett antal vårdenheter och den närmaste veckan ska bolaget lansera ännu fler åtgärder för att lyfta vårdkvalitén.
–Det kommer omfatta allt som är nödvändigt för att komma tillrätta med problemen. I vissa fall kommer det att handla om åtgärder som fler anställda med bättre utbildning och fler vårdtimmar, säger Magnus Lindquist.
En brännande fråga är om det kan bli aktuellt med skadestånd till de som har drabbats på äldreboendena i Vällingby och i Järfälla. Riskkapitalisterna är först motsträviga att svara direkt på frågan men håller möjligheten öppen.
–Caremas vd Carl Gyllfors ser över de olika fallen nu. Vi utesluter inte det. Först måste vi dock utreda exakt vad som inträffat, säger Magnus Lindquist vars bolag Triton aldrig tidigare investerat i den svenska vårdsektorn innan man 2010 köpte Ambea/Carema.
Beskrivningen som Triton och KKR ger är att det ringde varningsklockor runt flera verksamheter när man tog över förra året. Att man sedan har jobbat hårt för att förbättra kvalitén. Den bilden delas inte av anhöriga till äldre på Koppargården i Vällingby som vittnat om att bristen på utbildad personal och hygienartiklar bara har ökat efter köpet. Carema-ägarna erkänner utan omsvep att man inte satt in tillräckligt snabba åtgärder på Koppargården.
–Vi uppmuntrar verkligen folk att tala om vad de tycker om oss och vår vårdkvalité. Det är det enda sättet att förbättra oss, säger Magnus Lindquist.
Hur rimmar det med uppgifterna om att anhöriga har erbjudits pengar för att hålla tyst om vanvård?
–Inte alls med den etik och moral vi vill ha. Om det stämmer är det inte förenligt med våra riktlinjer och ska inte förekomma överhuvudtaget, säger han.
Skulle ni vilja ha era föräldrar på ett äldreboende som väger blöjor?
Här blir det tyst en sekund. Magnus Lindquist och Henrik Kraft tittar på varandra och suckar djupt. Sedan ifrågasätter man själva frågan.
–Det är en separat fråga som inte handlar om kvalitén. Jag skulle absolut vilja ha min mamma på ett Carema-boende, säger Magnus Lindquist.
–Både blöjtillverkaren och Socialstyrelsen rekommenderar att nya patienters blöjor vägs under två dygn. Det handlar om att se till att patienter får i sig tillräckligt med vätska. Det handlar inte alls om att väga blöjor för att spara pengar, säger Henrik Kraft.
Men en anhörig beskriver hur hennes mor vid upprepade tillfällen legat med våta blöjor?
–I enskilda fall kan det vara fråga om en utbildningsbrist hos våra anställda, säger Magnus Lindquist.
Samtidigt som nya fall av vanvård har avslöjats har frågan växt till en principiell debatt. Har riskkapitalister något i den svenska välfärdssektorn att göra?
Nej, svarar allt fler svenskar. Socialdemokraterna har till och med sagt att riskkapitalbolagen ska förbjudas att äga bolag i välfärdssektorn. Regeringen vill förbjuda deras ränteupplägg.
Men Triton och KKR tycker att riskkapitalbolagen har en roll att spela, även om de inte låter helt övertygade om att fler sådana investeringar är rätt för just deras bolag. Den politiska och opinionsmässiga stormen har helt förändrat inställningen till riskkapitalbolag i vård, skola och omsorg. Men trots det kommer KKR och Triton att ta sitt långsiktiga ansvar som ägare, är deras budskap.
Samtidigt sitter riskkapitalbolagen fast i en modell som upplevs som stötande av många svenskar.
För det första skatteplanerar man via kanalön Jersey. Med stora dyra lån utraderas de vinster som Carmea/Ambea gör i Sverige för att bolaget ska undvika svensk bolagsskatt.
– Syftet med konstruktionen är att ha en kapitalstruktur som fungerar på bästa sätt för bolaget och för investerarna, säger Magnus Lindquist.
Men syftet med lagstiftningen är ju inte att ni ska ta interna lån för att radera ut era vinster. Varför gör ni det?
– Det är ett vanligt upplägg som vi inte är ensamma om och vi följer de regler som finns. Det är en standard som används i branschen för att öka värdet på verksamheten. Men vi välkomnar eventuella förändringar, desto tydligare lagstiftning desto bättre tycker vi, säger Magnus Lindquist.
– Vi baserar inte våra investeringar på skatteupplägg, de har en marginell inverkan på investeringskalkylen, förtydligar Henrik Kraft.
Men trots all kritik från finansminister Anders Borg (M) är vare sig KKR eller Triton beredda att överge skatteupplägget och börja betala svensk bolagsskatt förrän de tvingas till det av ny lagstiftning. Det kommer att ske tidigast 1 januari 2013.
– Vi måste se exakt vilken modell regeringen väljer, säger Henrik Kraft.
Det andra kontroversiella upplägget som KKR och Triton delar med många riskkapitalbolag är vinstdelningen som ger vissa utvalda personer i ledningen ett guldregn om investeringen blir framgångsrik. Det var det som hände när Ambea såldes 2010 för 8,3 miljarder kronor av det brittiska riskkapitalbolaget 3i. Som SvD Näringsliv skrev i våras fick ledningen då dela på runt 250 miljoner kronor.
Störst del, 165 miljoner kronor, fick Matti Bergendahl, som då var vd för det finländska dotterbolaget Mehiläinen. Och modellen att ledningen är medinvesterare i Ambea har behållits av de nya ägarna. Triton och KKR bekräftar nu för första gången att ledningen äger 10 procent av bolaget och alltså kan se framemot en rejäl vinstdelning om bolaget säljs med vinst.
Ni vill ju maximera avkastningen på er investering. Vilket incitament har ledningen då att erbjuda bästa kvalitén till kunderna?
– Vi måste erbjuda den bästa vården för att attrahera kunder och få dem att stanna. Det är bara genom att bli bättre som vi kan fortsätta växa. Delägandet är ledningens incitament, säger Magnus Lindquist.
Han vill inte säga exakt vilka i ledningen som också är delägare, men bekräftar tre namn:
*Matti Bergendahl. Idag vd för Ambea. Han kan alltså göra ännu ett klipp om Ambea säljs med vinst.
*Mikael Lilius, finländskt styrelseproffs, tidigare vd för energijätten Fortum. Sedan januari ordförande för Ambea.
*Carl Gyllfors. Vd för Carema. Han har investerat 1 miljon kronor, enligt ägarna.
Det sista namnet är kontroversiellt. Det var Carl Gyllfors som häromveckan stoppade Caremas kontroversiella bonusprogram. Men att han är själv är delägare och kan få ta del av framtida vinster gjordes inte offentligt i samband med bonusstoppet.
– Jag fick möjligheten att investera och ser inga problem med att vara öppen med det. Det handlar om att man tror att man långsiktigt kan skapa ett större värde i bolaget, säger han.
Hur mycket pengar det i slutändan blir för alla delägare är svårt att uppskatta idag. Men Triton och KKR räknar med att minst göra en avkastning på investerat kapital om minst 20 procent per år. De ursprungliga kalkylerna kan dock ha satts ur spel av vårdskandalen
Henrik Kraft medger att den uppkomna situationen är en pr-katastrof för Carema som kommer att vara negativt i framtida upphandlingar.
– Vi ser nu hur några individuella fall förstör bolagets rykte, säger han.
