Det kom som en lättare skakning på undre däck när Kinas centralbank 12 januari meddelade att den höjer kravet på hur mycket pengar landets banker ska hålla i reserv.
Kravet på hur stor andel av det insatta kapitalet som bankerna måste hålla i reserv höjdes från 15,5 procent till 16. Det var första gången på ett par år som Folkets Bank beordrade de kinesiska bankerna att öka sina reserver, och den åtgärden kom tidigare än många analytiker väntat sig.
Ett par dagar tidigare hade ovanligt starka siffror över Kinas utrikeshandel publicerats. Importen i december var 56 procent större än samma månad året före, och exporten hade ökat med 16 procent. Visserligen var det jämfört med en mycket svag period efter den globala finanskrisens utbrott 2008, men handelssiffrorna gav ändå en bild av en förstärkt uppgång i Kinas ekonomi.
Beskedet om det höjda reservkravet kom efter en tid präglad av stigande nervositet över att fjolårets massiva ökning av utlåningen i Kina har ökat risken för inflation och sprickfärdiga fastighetsbubblor. Efter en bankutlåning på närmare 10000 miljarder kronor 2009 diskuteras risken för överhettning i Kina på många håll i världen.
Ett par dagar senare meddelades också att de kinesiska fastighetspriserna steg med 7,8 procent i december jämfört med ett år tidigare, den högsta ökningstakten på 18 månader. I förrgår drogs tömmarna åt ett varv till när Kinas bankinspektion manade flera banker att tillfälligt stoppa sin nyutlåning.
Att Kinas ekonomi har ökat farten underströks av att landets BNP steg med 10,7 procent fjärde kvartalet 2009 jämfört med ett år tidigare, enligt officiella siffror igår. För hela år 2009 ökade BNP med 8,7 procent. Flera ekonomer förutser nu att tillväxttakten i Kinas ekonomi kan öka ännu mer de första kvartalen i år, kanske uppemot 12–13 procent.
Som ytterligare ett tecken på kraften i de massiva penningflödena i Kina uppgav centralbanken häromdagen att landets valutareserv hade stigit till 2400 miljarder dollar vid årets slut. Det innebar en ökning med nästan 127 miljarder dollar under sista kvartalet 2009. Valutareservens ökning förklaras till stor del av att Folkets Bank köper upp så mycket av den utländska valuta som strömmar in i landet. Det görs för att hindra den kinesiska valutan från att stiga i kurs, men det ökar mängden yuan i det kinesiska banksystemet.
Mycket pekar alltså på överhettning, men analyserna av inflationsrisken skiftar. Inflationstakten är ännu låg, även om konsumentprisindex ökade till 1,6 procent i december.
Den fristående ekonomen Andy Xie varnade redan i augusti för att Kinas aktie- och fastighetsmarknader var så övervärderade att det liknade ett pyramidspel, men andra bedömare är inte lika oroliga. Många av aktörerna på Kinas börser rapporteras just nu vara avvaktande inför vilken väg regeringen ska välja för att börja kyla ned ekonomin.
I tisdags kom en signal när premiärminister Wen Jiabao förklarade att tillgången på pengar och krediter ska hållas på en ”förnuftig och lämplig” nivå första kvartalet. Wen sa att regeringen ”nära måste följa förändringar i tillgång och efterfrågan på marknaden”, att ”spekulativa bostadsköp” ska hållas tillbaka, och att producentpriserna på jordbruksprodukter ska ”stabiliseras”. Budskapet var inte glasklart men det tolkades allmänt som att Kinas regering nu ökar sin beredskap för att vidta fler åtstramningsåtgärder.
