Det var redan bestämt att Eurogruppen, under ordföranden Jean-Claude Junckers ledning, skulle hålla möte klockan 17 i dag. Men med kort varsel kallades till ett extra krismöte redan vid lunchtid i dag.

Den grekiska regeringen räknar nu med att BNP faller med 5,5 procent i år och 2,5 procent nästa år. Samtidigt missar man målet för budgetunderskottet i år på 7,8 procent. Underskottet hamnar i stället på 8,5 procent. Nya åtstramningar på 6,6 miljarder euro 2011-2012 ska sättas in.

Enligt bedömningar i det grekiska budgetförslaget kommer statsskulden att nå 365,5 miljarder euro – 162 procent av BNP under 2011. Skulden fortsätter att växa under nästa år till 371,9 miljarder euro – 173 procent av BNP.

Den grekiska arbetslösheten kommer att nå 15,2 procent i år och stiga till 16,4 procent nästa år.

I budgeten stod det också klart att 30 000 statligt anställda kommer få lämna sina jobb innan årsskiftet, en åtgärd grekiska folket stöder.

EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn uttalade sig om den grekiska regeringens senaste besparingsåtgärder på måndagen.

– De är ”viktiga”, men det är för tidigt att avgöra om åtgärderna är tillräckliga, sade han och tillade:

– Grekland har tagit viktiga beslut de senaste veckorna, inklusive igår. Vi utvärderar nu om Grekland kommer att klara sina finanspolitiska mål med de nuvarande åtgärderna, sade han enligt Bloomberg News.

Något beslut om nästa delutbetalning av nödlånet på 8 miljarder euro blir det som väntat inte eftersom finansministrarna inväntar trojkans rapport från Aten. När den är klar ska ett extra eurogruppsmöte hållas, kanske den 13 oktober.

Mötet för eurogruppen kommer också att ta upp situationen i de andra länderna med nödlån, Irland och Portugal, liksom sårbara länder som Italien och Spanien.

I de nationella parlamenten i euroländerna pågår just nu ratificeringar av förstärkningen av räddningsfonden EFSF. Fondens befogenheter och utlåningskapacitet utökas.

Efter Tysklands ja-röst i torsdags kan fokus nu flytta till Slovakien, där motståndet är stort mot en ratificering.

Samtidigt tänker eurogruppen vidare om nästa steg. Om Italien och Spanien skulle hotas räcker inte EFSF:s eldkraft och därför diskuterades vid G20-mötet för en dryg vecka sedan om olika modeller för att höja fondens utlåningskapacitet till omkring 2.000 miljarder euro.

Detta beskrivs som att bygga en brandvägg mellan Grekland och övriga sårbara men solventa länder. SvD:s Andreas Cervenka beskrev situationen i en krönika på måndagen. Han jämförde med att spela Monopol och när pengarna i spelet tagit slut köper man ett spel till och ”skapar en ny bank att ösa pengar ur”.

En opinionsundersökning på måndagen visar att till och med grekerna själva tror att landet kommer att göra bankrutt.