När det New York-noterade miljöteknikbolaget Nalco Company den tredje maj bekräftade att man levererade det dispergeringsmedel som används för att separera oljan från vatten vid räddningsaktionen i Mexikanska Golfen hoppade aktiekursen direkt upp 7 procent.

Senare, i mitten på maj, redovisade bolaget att man sålt dispergeringsmedel för mellan 300 och 400 miljoner kronor med anledning av läckan. Samtidigt poängterar bolaget att försäljningen endast står för en procent av bolagets totala intäkter.

Men det var i mitten på maj, knappt 30 dagar efter att läckan uppstått. När SvD Näringsliv nu, efter veckor av läckage, talar med bolaget vill man överhuvudtaget inte kommentera hur mycket man sålt. Istället hänvisar man till delårsrapporten som kommer i slutet på juli.

Men enligt officiella siffror som redovisas i samband med räddningsarbetet hade det fram till den 3 juli använts 1680000 gallon dispergeringsmedel. Motsvarande siffra den 17 maj, det datum då Nalco slutade rapportera försäljningen, var 625000 gallon.

Ett skäl till att bolaget inte kommenterar sin försäljning är att man nu närmar sig halvårsrapporten. Troligen är man inte alltför ledsen över att behöva hålla denna låga profil. Nalco har kopplingar till oljejätten och BP-konkurrenten Exxon. Mellan 1994 och 2001 drevs det gemensamma bolaget Nalco/Exxon Energy Chemicals. Dessutom sitter Exxon-veteranen Daniel Sanders nu i Nalcos styrelse. Ett annat förhållande kan vara att inget bolag i USA nu vill framstå som en vinnare i en händelse som på olika sätt jämförs med såväl terrorattentaten den 11 september 2001 som med kärnkraftsolyckan i Harrisburg. Så här sa exempelvis Nalcos norskättade vd Erik Fyrwald:

–Det har verkligen gjorts en industriövergripande kraftansträngning för att begränsa effekterna av utsläppet. Vi är alla engagerade i att hjälpa människorna och miljön längs kusten vid Golfen att återhämta sig så snabbt som möjligt.

Men det finns fler företag än Nalco på BP:s avlöningslista. Den brittiska oljejätten har på olika sätt hittills lagt ut runt 3,1 miljarder dollar på arbetet i Mexikanska golfen. Det innebär att kostnaderna ligger på ungefär 41 miljoner dollar, eller runt 330 miljoner kronor, per dag. Hur mycket som läggs på att täta läckan och hur mycket som går åt till själva saneringsarbetet har dock inte redovisats. Däremot har BP bekräftat att man i Mexikanska golfen bland annat använder de amerikanska bolagen Hepaco, Fluor, Eagle-SWS, Miller Environmental, NRC, Oil Mop, Obriens och ES&H. Samtliga är specialiserade på nöd- och katastrofhjälp vid olika typer av miljökatastrofer. Få redovisar dock exakta uppgifter om hur BP-katastrofen påverkar dem. Ett bolag i samma bransch, det New York-noterade Clean Harbors har dock tvingats ut i en omvänd vinstvarning. Bolaget har meddelat att BP-händelsen har höjt intäkterna det andra kvartalet med 15–20 procent jämfört med analytikerns förväntningar som låg på 352 miljoner dollar, närmare 2,8 miljarder kronor.

En annan stor aktör i sammanhanget är Vessels of Opportunity som inom ramen för räddningsaktionen samlar lokala aktörer inom fartygsnäringen. Exakt vad BP lägger ut i detta sammanhang är inte känt. Men dagsersättningen till fartygsägarna då ett fartyg tas i anspråk ligger på mellan 9500 och 23500 kronor beroende på storlek. Den 5 juli fanns totalt 3100 disponibla fartyg i programmet.

Enligt BP står ovanstående aktörer för ungefär 70 procent av arbetskraften som är inblandad i räddningsaktionen. Till detta kan även de ”frivilliga” som deltar i räddningsarbetet läggas. BP har indikerat att dessa kommer att ersättas med 10 dollar, cirka 80 kronor, per timme.

När det gäller arbetet med att stoppa läckan har bolaget som ägde den exploderande plattformen Deepwater Horizon ett fortsatt inflytande. Transocean äger plattformen Development Driller III och borrskeppet Discover Enterprise som nu används i försöken att stoppa läckan.