–Det är lite läskigt här. På både SEB och Swedbank får anställda instruktioner från Sverige att ta hem pengar. Exempelvis så kallar de in företag i fastighetsbranschen och vill ha lånet återbetalt i förtid, säger en källa med mycket god ­insyn i de svenska bankernas verksamhet i länderna i Baltikum.

Anatoli Annenkov är makro­ekonom på Europeiska utvecklingsbanken EBRD som bland ­annat ger stöd till finansiella system i Östeuropa och Centralasien. Den ekonomiska utvecklingen i Baltikum har svalnat betydligt snabbare än man trodde.

–Det har blivit en väldigt, ­väldigt kraftig inbromsning. Det är klart att det påverkar de svenska bankerna, säger han.

Han förväntar sig att konkurserna för fastighetsbolag och byggföretag kommer att öka betydligt. ­Något som innebär än större förluster för svenska banker.

Enligt uppgifter från en internationell finansiell organisation pågår stora omstruktureringar av lån i regionen för att privatpersoner och företag inte klarar av att betala dem.

Eftersom man jobbar lån för lån tar arbetet lång tid. Under det senaste året uppges bankerna ha fått förstärkning från Sverige för att strama upp kreditgivningen.

SEB har 30 procent av utlåningen i den största marknaden i Litauen, medan Swedbank har hela 50 procent av den estniska bankmarknaden.

–Har en låntagares situation förändrats är det klart att vi ­måste se över ­situationen så att alla parter kan gå ut med flaggan i topp. Då kan det hända att vi ser över alla typer av ­lånevillkor, ­säger Anders Arozin, SEB-chef för den baltiska marknaden.

Swedbank har lånat ut totalt 182 miljarder kronor till baltiska företag och privatpersoner. Det motsvarar 16 procent av bankens totala utlåning.

Men Swedbanks Baltikum-vd Erkki Raasuke är inte oroad över den ekonomiska situationen i regionen. Han uppger att merparten av förfallna lån löses ­genom att återta fastigheter, mark eller annan säkerhet, men vill inte berätta hur mycket av bankens lån i regionen som man vill förhandla om villkoren på.

–Kreditkvalitetsdiskussionen pågår ständigt mellan mig och koncernchefen för Swedbank och har det senaste året varit fråga nummer ett på dagordningen. Specialister från Sverige har varit mer eller mindre inblandade i det arbetet, säger han.

Enligt bedömare från inter­nationella organisationer som ­arbetar i regionen kan kredit­förluster på uppemot 3 procent vara att vänta med tanke på hur den makroekonomiska utvecklingen ser ut. Det kan jämföras med kreditförluster på 1,2 procent som Swedbank prognostiserat.

Ingen av finansinspektionerna eller centralbankerna i regionen beskriver en oro för att de svenska bankerna i nuläget inte skulle klara av de kostnaderna.

–Ökningen i andelen förfallna lån är en naturlig följd av låg­konjunkturen, säger Jana Kask vid Estlands centralbank.

En källa beskriver för SvD ­Näringsliv hur det blir allt vanligare att människor kommer in till banken och lämnar över nycklar till fastigheter, bostäder och mark när de inte längre kan betala sina amorteringar.

Att det skulle vara ett utbrett problem i de baltiska länderna tillbakavisas av både SEB och Swedbank.

–Det är inte alls sant. På den baltiska marknaden kan man inte gå i personlig konkurs. Även om säkerheten, exempelvis huset, återtas måste man fortfarande betala av hela lånet, säger Erkki Raasuke, vd för Swedbank i Baltikum.