ABU DHABI/STOCKHOLM För två år sedan bildade en grupp företagare i Stockholm med irakisk bakgrund den Svensk-irakiska handelskammaren. Syftet med nätverket är att utveckla handelsförbindelserna mellan länderna. I det irakiska näringslivet vill man verka för en positiv bild av svenska företag och i Sverige erbjuder handelskammaren företag hjälp att handla med Irak.

Men satsningar i landet är inte utan risk: De senaste åren har varit våldsamma och säkerhetsläget med spänningar, terrorism och grannländernas inblandning i de irakiska angelägenheterna gör att många företag tvekar. Och från Irak har tiotusentals människor sökt skydd i Sverige, två miljoner lever i exil i Syrien och Jordanien.

Drivande bakom Svensk-irakiska handelskammaren är civilingenjören Haider Ibrahim, med bakgrund i telekombranschen. Under Saddam Husseins styre flydde han till Sverige efter att ha förlorat sin pappa och sex bröder i förtrycket. Nu är han verksam som konsult för svenska företag som vill göra affärer i Irak. Bland annat har han jobbat för Sandvik och företag inom Swecare, där svenska företag inom hälso- och sjukvård samarbetar internationellt.


Haider Ibrahim tror att Irak under de närmaste åren blir den viktigaste marknaden i Mellanöstern:

–Det är en stor marknad och en växande ekonomi. Där finns enorma oljeresurser. Och landet behöver nu allt från A till Ö på grund av sanktionerna och att landet varit i krig. Först sedan 1980 mot Iran, sedan 1990 mot Kuwait, sedan fortsatte det, säger han.

–Som den irakiska finansministern sa när han var i Sverige och fick frågan vad Irak behöver: ”Vi behöver allt”. Vi måste förstås kartlägga var behoven finns och vilka svenska företag som passar. Men särskilt inom telekom, it, hälsovårdsprodukter, miljöteknik och infrastruktur.


Samtidigt verkar regeringen och handelminister Ewa Björling, som SvD Näringsliv berättade i ett reportage i söndags, för att öka den svenska exporten till Mellanöstern, Nordafrika och Irak. I anslutning till den nyligen invigda svenska ambassaden i Bagdad bygger Exportrådet ett företagscenter. Där ska företag kunna hyra in sig och få tillgång både till Exportrådets kunskap och till den fysiska säkerhet som ambassadområdet ger, berättar Exportrådets man i Bagdad, Roland Sossi.

Den svenska regeringen lutar sig mot statistik från Internationella valutafonden som visar att tillväxttakten i Irak väntas ligga på mellan 6 och 7 procent årligen fram till år 2013.

Haider Ibrahim är en av de företagare från Sverige som deltog i Exportrådets ”flaggskeppsevent” “Middle East Summit 2009” i Abu Dhabi nyligen. Där mötte handelsminister Ewa Björling bland annat företagarna inom Kosmopolit, ett nätverk för entreprenörer med utländsk bakgrund, där Haider Ibrahim ingår. Svensk-libanesiska Houda Zoubi från Göteborg, som driver resebyrån Bedouin Travel specialiserad på regionen, anser att det för svenska företag kan vara lite av en kulturkrock att göra business i den arabiska världen.


Personliga kontakter och förtroende spelar en viktigare roll än i väst, säger hon:

–Vi vill lita på varandra innan vi gör affärer. Det kräver att man inte bara går rakt på sak, säger Houda Zoubi som även hon rådger svenska företag i regionen.

Enligt Haider Ibrahim har Sverige goda möjligheter, trots att exempelvis amerikanska, brittiska och franska företag varit snabbare i startgroparna efter att landet startat om efter Saddam-tiden. Svenska storföretag som Ericsson har en lång historia av förbindelser med landet. Under 70- och 80-talen var Irak en av Sveriges största exportmarknader i Mellanöstern.

–Sverige ses som ett neutralt land i Mellanöstern, det svenska varumärket är starkt. Svenska produkter är kända för hög kvalitet och det är lätt att marknadsföra dem där, säger Haider Ibrahim.

Men nyckelfrågan för om satsningen på Irak blir lönsam handlar kanske mindre om handelsavtal eller kontakter, utan om säkerhet och möjligheter till ett normalt liv för vanliga irakier. Haider Ibrahim säger att han är optimistisk:


–Det är jag. Menvägen till stabilitet och fungerande demokrati är inte utan svårigheter. Demokrati efter decennier av diktatur sker inte över en natt.