Konjunkturmörkret sprider sig nu fort över världshandeln, och rapporterna om vikande export strömmar från alla håll – från Sandvik till Sony och General Motors.

Beställningarna på stål, järnmalm, bilar, maskiner, elektronik och andra stora exportprodukter minskar i rask takt. Samtidigt rasar priserna, och hundratals handelsfartyg ligger redan för ankar runt världen i väntan på uppdrag och bättre fraktpriser.

– Efter Lehman Brothers fall i september har det svängt helt. Mest lider nog bilindustrin, säger ekonomen och rådgivaren Michael Finger på Världshandelsorganisationen (WTO) i Genève.

Till och med annars starka exportnationer som Japan, Kina och Tyskland sviktar.

I går kom beskedet att Japans exportintäkter föll med nästan 8 procent i oktober, räknat i yen och jämfört med ett år tidigare. Räknat i verklig volym var nedgången 6 procent. Japans export började minska redan i augusti, men oktober bjöd på det brantaste fall som uppmätts på nästan sju år, och handelsbalansen visade då ett ovanligt underskott. En lång rad kända japanska exportföretag går allt sämre och landets ekonomi är nu i recession.

För USA, världens i särklass största importnation, började importen minska måttligt redan första halvåret, medan exportintäkterna fortsatte att öka ganska rejält. Men nu sjunker exportens ökningstakt snabbt, och importen minskar allt fortare. Snart väntas också USA officiellt bli förklarat i recession.

Tyskland är fortfarande världens största exportnation, men ekonomin är redan i recession och exporten väntas inte öka alls under fjärde kvartalet. För den tyska bilexporten blir det uppenbarligen en påtaglig minskning detta kvartal.

För Kina, världens näst största exportland, ökade exporten officiellt med 22 procent under årets tio första månader, räknat i dollar. Men exportproblemen har redan dämpat landets BNP-tillväxt och ökat arbetslösheten. Antalet skor som exporteras från Kina sjönk exempelvis de första tio månaderna, vilket WTO-ekonomen Michael Finger betecknar som ”en dramatisk vändning”. Dessutom drar Kina också ned på inköpen: stålimporten har strypts drastiskt sedan kinesiska företag godtog 100-procentiga prishöjningar på stål i början av detta år.

Än är helhetsbilden av höstens hastiga inbromsning i världshandeln svår att sammanställa i säkra siffror, men analytikerna sänker sina beräkningar i tät följd.

Internationella valutafonden (IMF) spådde för två veckor sedan att världshandelns volym växer med 4,6 procent i år och drygt 2 procent nästa år. Det är visserligen fortfarande en ökning, men betydligt lägre än föregående år.

Än mer pessimistisk är Världsbanken. För tio dagar sedan räknade världsbankchefen Robert Zoellick med att världshandeln krymper nästa år, för första gången sedan början av 1980-talet. Världsbanken tror nu att världshandeln minskar med cirka 2 procent under 2009, och Zoellick oroas över effekterna i fattiga utvecklingsländer. Han noterar också att gästarbetare från utvecklingsländerna skickar hem mindre pengar än förr till sina familjer.

Andra centralt placerade handelsexperter ställer nu också in sig på att världshandeln blir mindre 2009 än i år.

Men det är inte bara handeln och flödena av migrantpengar som mattas av:

• Utlandsinvesteringarnas kraftiga uppgång har brutits i år, men nedgången sker från en hög nivå och blir inte alls lika häftig som den var 2001, enligt en ny bedömning från industriländernas organisation OECD. År 2007 sattes nytt rekord när företag från OECD-länderna genomförde direktinvesteringar i andra länder för 1 818 miljarder dollar. Summan i år väntas hamna runt 1 700 miljarder.

• Företagsförvärven över gränserna kommer också att sjunka, enligt OECD. Även det sker från en rekordhög nivå: förra året genomfördes företagsköp och fusioner för omkring 1 700 miljarder dollar i världen, medan summan i år väntas hamna runt 1 200 miljarder.

Det är bara vid ett fåtal tillfällen under efterkrigstiden som den internationella handeln faktiskt har minskat. Den stora trenden har i stället varit en expansion som varit så stark att världshandelns volym var 30 gånger större 2007 än 1950. Den siffran är rensad från inflation och speglar på så vis den verkliga ökningen.

Samtidigt har världens totala produktion (BNP) ökat cirka 8 gånger, också rensat från inflation. Världshandeln motsvarar nu omkring en fjärdedel av världens BNP.

Än kraftigare blir handelns expansion räknat i löpande värde, utan inflationsrensning. Räknar man så har den totala exporten av varor och tjänster i världen ökat 225 gånger om - från drygt 60 miljarder dollar 1950 till nästan 14 000 miljarder dollar 2007, enligt WTO:s statistik.

Nedgången sker alltså från en rekordhög nivå. Men den svider hårt.

–Alla väntar sig att fjärde kvartalet blir hemskt, sammanfattar Michael Finger på WTO.