Under lång tid har bilismen varit intimt förknippad med handeln. Stora garage och tillgång till fri parkering är en given fråga för köpcentrumbyggare. Ända sedan 1950-talet har bilen ställts i centrum för planeringen av nya köpcentrum.

–Det började när Domus och andra varuhus kom till. Man rev i‑staden, byggde ett helt nytt varuhus med ett sammanbyggt parkeringsgarage. Det var en självklarhet att man skulle ta bilen hela vägen fram, säger Henrik Vestin, analytiker på Handelns utredningsinstitut (HUI).

Nu märks dock en ny trend. Fokus riktas även på kundgrupper som inte är bilburna. I Växjö var kommunen intresserad av att ta reda på hur köpvanorna såg ut hos samtliga kundgrupper och lät HUI göra en studie om dessa. Detta är också ett led i kommunens miljöarbete.

Undersökningen visar att bilisterna är flest, 35 procent, men att cyklisterna inte ligger särskilt långt efter. En tredjedel använde cykeln för att ta sig till centrum. Resten reste med buss eller tåg, eller gick.

Sammantaget var andelen besökare som struntade i‑bilen och använde mer miljövänliga färdsätt 65 procent.

–Det visar att handeln riskerar att tappa kunder om de enkom vänder sig till bilister, säger Henrik Vestin, en av rapportskrivarna.

Cyklisterna i Växjö står också för en betydande andel av handelns försäljning. Gruppen spenderar runt 300 miljoner kronor i‑butikerna och lägger runt 40 miljoner kronor på kafé- och restaurangbesök i centrum. Lägger man dessutom till andra servicenäringar blir beloppen ännu högre.

–Det blir tydligt för handeln när man sätter en prislapp på cyklisterna. Man tar cykeln för att handla, även dagligvaror.

Dock bidrog cyklisterna mer till sällanköpshandeln än till dagligvaruhandeln och inom sällanköpshandel är det kläder och fritid som får det största bidraget.

Utrustning till hemmet köper cyklisterna i mindre grad, vilket delvis beror på att det är svårt att transportera tunga och skrymmande varor på en cykel. Då är det bilen som gäller.

Bilisterna spenderar mest pengar som enskilt trafikslag, men som grupp spenderade de andra trafikslagen betydligt mer än bilisterna.

Studien är det första i sitt slag som HUI gör och gäller specifikt för Växjö. Men Henrik Vestin tror att det går att applicera tänket på långt många fler orter och handelscentrum.

–Växjö är en vanlig svensk stad. Många städer har liknande förutsättningar när det gäller antal invånare, demografi och handelsstruktur med en stark citykärna.

Men även i storstäder är grupperna cyklister, fotgängare och kollektivresenärer viktiga målgrupper för handeln. Och kanske är gruppen än viktigare i en storstad med tanke på hur opraktiskt det ändå är att ta bilen in till city.

–Cyklisterna är en växande konsumentgrupp. Den har blivit större med en stark hälsotrend och ökat miljömedvetande och kommer säkert att fortsätta växa, säger Henrik Vestin.

Är handeln dålig på att bry sig om icke-bilister?

–Man har haft ett bilfokus under lång tid och handeln har inte ägnat frågan så stort intresse. Jag har aldrig sett någon handelsaktör som har använt cykeln som argument i sin marknadsföring, säger Henrik Vestin.

–I ett köpcentrum kan det finnas tusen bilparkeringar, men cyklisterna är hänvisade till att ställa sin cykel längs en husvägg.

Han konstaterar att det ofta är ont om vettiga cykelparkeringar och -vägar, särskilt i‑Stockholm.

–Ska man ta en sväng med cykeln på stan efter jobbet för att shoppa blir det krångligt. Det kanske leder till att man tar bilen till ett externt köpcentrum under helgen istället.