Upp 2 procent på morgonen, och ned 3 procent på eftermiddagen. Återigen sker onormalt stora kursrörelser på Stockholmsbörsen, vilket för tankarna till den turbulenta hösten 2008. Kritiker hävdar nu att volatiliteten delvis beror på den ständigt ökande andelen datorhandel.

Enligt nya siffror från börsen står datorhandeln nu för första gången för majoriteten av avsluten på börsen. Så här långt i augusti är andelen 55 procent, att jämföra med i snitt 40 procent under förra året.

Peter Malmqvist, med 20 års erfarenhet från finansbranschen, tror att svängningarna på börsen sker snabbare, helt enkelt genom att datorerna agerar snabbare än människor.

–Fram till i dag har USA-börsen gått ner 17 procent på elva dagar. För ett år sedan, under Greklandskrisen, hade den rasat 16 procent på 50 dagar, förklarar han, och konstaterar att börsen var lugnare på 80-talet.

Christer Gardell, vd för Cevian.

Det är en del tekniska faktorer som ligger bakom, det är exempelvis automatiska säljorder som kommer ut i systemet.

Även finansmannen Christer Gardell som i gårdagens SvD Näringsliv sade att algoritmhandeln bidragit till att göra marknaden till ett oöverskådligt ”monster” tror att svängningarna förvärras av datorhandeln.

–Det är en del tekniska faktorer som ligger bakom, det är exempelvis automatiska säljorder som kommer ut i systemet. Vid sådana här stora fall så tror jag att det blir extremt förstärkande, säger han.

Med datoriserad handel avses både den så kallade algoritmhandeln, där mäklarhusen tar hjälp av datorprogram för att hantera risken och öka vinsten i varje aktieaffär. Men här finns också ett inslag av så kallad högfrekvenshandel, ett samlingsnamn för aktieaffärer där hastigheten i själva affären är en central del av strategin. Genom att låta en blixtsnabb dator analysera marknadsinformation enligt vissa förprogrammerade instruktioner kan avsikten vara att hinna köpa och sälja aktier innan någon annan hinner reagera.

Fenomenet har gett upphov till så kallade co-locationtjänster, där börsen upplåter fysiska utrymmen i närheten av sina datorer, så att mäklarhusen kan minimera tiden det tar för en köp- eller säljorder att nå marknaden. Hur stor del av handeln som kan tillskrivas denna typ av handel är det dock ingen som vet med säkerhet, men det talas om siffror mellan 20 och 30 procent.

Datoriseringens motståndare står dock inte oemotsagda. Firmorna som själva ägnar sig åt datoriserad handel är ofta starkt kritiska till den mytbildning och begreppsförvirring som uppstått kring fenomenet. Å andra sidan är det få som vill uttala sig utan löfte om anonymitet.

–Folk förstår inte vad högfrekvenshandel är. Oavsett om man handlar långsamt eller snabbt så handlar det om att köpa billigt och sälja dyrt. Folk tror bara att man handlar fort, och att man därmed tjänar pengar. Det är nonsens, säger en person som själv sysslat med högfrekvenshandel.

Samma källa konstaterar att högfrekvenshandeln fram till finanskrisen handlade mycket om att hitta och utnyttja tillfälliga avvikelser i priskorrelationen mellan olika värdepapper, men att det i dag handlar mer om att utnyttja börsernas avgiftssystem, där den som erbjuder sig att sälja aktier, och därmed tillför likviditet, får betalt.

Ansvaret för att övervaka aktiehandeln ligger i första hand på börserna, men som i sin tur rapporterar till Finansinspektionen. Myndigheten ser dock inga generella problem med den datoriserade handeln, men medger att det växande antalet avslut gjort övervakningsuppdraget mer utmanande.

–Vi gör löpande undersökningar både på marknadsplatserna och hos bankerna där vi tittar på processer, och på hur systemen ser ut. Där känner vi oss ganska trygga med att de har system som fungerar, säger Jan Sjödin, chef för Finansinspektionens värdepappersmarknadsenhet.

Han menar att bolagen som ägnar sig åt automatisk handel generellt sett är duktiga, och att de inte skulle ha råd att ha alltför okontrollerade datorsystem.

–Det finns många uppfattningar om detta som säkert bygger på okunnighet eller rädsla, säger Jan Sjödin.