Hushållens stora skuldsättning och stora andel rörliga lån har gjort dem mer känsliga för räntehöjningar.
–Därför behöver inte Riksbanken höja lika mycket för att strama åt ekonomin, säger Roger Josefsson, chefsekonom på Danske Bank när han presenterar årets sista konjunkturprognos.
Han menar att den åtstramning (köpkraftsindragning) som åstadkoms med en ränta på 4,75 procent 2008 idag motsvarar en styrränta på 3 procent.
Orsaken till att mindre räntehöjningar behövs för att åstadkomma samma åtstramning är följande, enligt Danske Bank:
•Andelen rörlig upplåning fortsätter att öka.
•Skuldsättningen växer snabbare än disponibelinkomsten (skuldsättningsgraden fortsätter att öka således).
Hushållens rörliga ränta har sjunkit med nästan 70 procent (från drygt 6 procent till 2 procent) efter Riksbankens räntesänkningar sedan ifjol, skriver Danske Bank i sin rapport. Dessa räntesänkningar tillsammans med bland annat skattesänkningar har fyllt på plånböckerna i det genomsnittliga svenska hushållet.
Danske Bank räknar på ett typhushåll (med två vuxna, två barn, hus och en bil) och kommer fram till att den disponibla inkomsten ökat med 6000 kronor i månaden netto mellan september 2008 och juli 2009.
Ökningen i den disponibla inkomsten höjer sparkvoten och håller uppe konsumtionen de närmaste åren.
Danske Bank trodde tidigare att Riksbanken skulle höja styrräntan till 4 procent mot slutet av 2012. Nu har de reviderat prognosen så att styrräntan toppar på 3,5 procent årsskiftet 2011/2012. Det är under förutsättning att hushållens skuldsättning dämpas – möjligtvis via olika åtgärder från Finansinspektionen.
Roger Josefsson betonar att det inte är en normal konjunkturcykel som vi upplever för närvarande. Finanskris och djup lågkonjunktur har inneburit att Sverige tappat stort på exportmarknaden. Inte minst för att svensk industri är inriktad på investeringsvaror och i dagens läge är intresset för investeringar rekordlågt.
–Med tanke på produktionsfallet borde arbetslösheten stigit mycket mer, säger Roger Josefsson.
Danske Bank tror att den öppna arbetslösheten toppar på drygt 10 procent de närmaste åren. Det är lägre än vad de och andra bedömare tidigare trott.
Låg produktion och för många anställda ger fallande produktivitet vilket minskar arbetsgivarens vinstandel (eftersom lönerna inte minskar).
–Varför accepterar företagen det? frågar Roger Josefsson och besvarar själv frågan.
Det är svårt att säga upp fler utan att hela verksamheten avstannar. Det finns också ett demografiskt skäl. Om några år kommer pensionsavgångarna att öka dramatiskt. Då blir arbetskraft – speciellt unga människor – en bristvara.
Roger Josefsson menar att svenska arbetsgivare knappast har råd att ta en konflikt i den kommande lönerörelsen.
–De har redan tappat så mycket inkomster så de har inte råd att stänga ner verksamheten. Då skulle de förlora ännu mer.
