Sverige är ett genomorganiserat land på många sätt. Med några knapptryck på datorn går det att få lättillgänglig information om hur arbetsmarknaden beräknas se ut de kommande åren. Vilka konkreta yrken blir det brist på och var är efterfrågan stor?
Samma sak gäller hur det ser ut i olika branscher och hur arbetsgivare ser på de kommande åren. Siffrorna är tämligen färska, undersökningen genomförs nämligen två gånger om året. Men inte bara det. Det finns också beräkningar över vad som händer fram till 2025. Vilka yrken blir det brist på och var. Det är Arbetsförmedlingen som tar fram de här siffrorna. De anses ha hög trovärdighet och finns på myndighetens hemsida.
Märkligt nog är det inte alls lika enkelt att få motsvarande information om utbildningssystemet – alltså vilka utbildningar unga väljer och i vilken utsträckning utbildningarna leder till jobb. Information finns, men knappast lättillgänglig.
Det är till exempel inte enkelt att få en översiktlig bild över vilka förstahandsval ungdomar gör till gymnasieskolan eller hur etableringsgraden på arbetsmarknaden är efter utbildningen. Det är märkligt av många skäl. Utbildning anses av de flesta opinionsbildare och politiker vara lösningen på många problem. Fler utbildade underlättar matchning som i sin tur minskar arbetslösheten. Fler utbildade är lösningen för att klara Sveriges konkurrenskraft, för att ta några argument.
Därför borde det finnas ett intresse för att underlätta för ungdomar som står i begrepp att välja framtida utbildning. Ett annat problem som brukar föras fram när det gäller utbildning och arbetsmarknad är att de inte samexisterar speciellt väl. Näringslivet brukar hävda att utbildningsväsendet för sent ställer om inför framtida behov, vilket ökar risken för flaskhalsar.
Med tydligare information om vilka utbildningsval som görs får ungdomarna och deras föräldrar också ett bättre beslutsunderlag. Och det finns. Men det är inte någon av de ansvariga myndigheterna – Skolverket, Högskoleverket eller Statistiska Centralbyrån – som står för initiativet eller kostnaden. Det är Svenskt Näringsliv som tagit fram sajten Gymnasiekvalitet.se. Där finns lättillgänglig information samlad. För några veckor sedan kritiserade Stefan Holm, regionchef för Svenskt Näringslivs Stockholmskontor, politiker i Stockholm och Skolverket för att försvåra valet för Stockholms niondeklassare.
Att arbetsgivarna är kritiska är väl inte så konstigt med tanke på att de själva lägger ner pengar och tid på information. Det märkliga är snarare att inte fler uttalar liknande invändningar. Regeringen, oppositionen och de fackliga organisationerna lyfter alla fram vikten av utbildning. Varför är det ingen mer än arbetsgivarna som kräver bättre utbildningsstatistik?
Anna D. Öberg skriver om arbetsmarknad i SvD Näringsliv. naringsliv@svd.se
