SvD Näringsliv: Hej och välkomna till SvD Näringslivs chatt med Datainspektionens jurist Jonas Agnvall och generaldirektör Göran Gräslund. Jonas och Göran är experter på ämnen som rör internetsäkerhet. Passa på att ställa dina frågor!
Göran Gräslund: Hej alla, Jag heter Göran Gräslund och är generaldirektör på Datainspektionen. Här bredvid sitter Jonas Agnvall, som är jurist hos oss och expert på nätkränkningar. Vid tangenbordet sitter vår pressansvarige Per Lövgren som är snabb på att skriva. Så jag behöver bara diktera!
Arne Bengtsson: Hur tror du att tryggheten på internet kommer att utvecklas? Hur ser det ut om 20 år?
Göran Gräslund: Oj, det var en svår fråga. Vi kan börja med att blicka tillbaka. Datainspektionen bildades redan 1973, för över trettio år sedan. På den tiden fast det bara ett fåtal stordatorer som kostade miljoner. Idag har alla en eller ett par datorer, för dagens mobiler är ju i datorer de också. Under dessa trettio år har Internet kommit, GPS-positionering, RFID och mängder med nya tekniker som gör det möjligt att samla in och sprida personuppgifter.
Teknikerna för att skydda våra personuppgifter från att samlas in och spridas har inte utvecklats i samma takt. Det finns något som kallas för PET, Privacy Enhancing Technologies, men dessa tekniker är fortfarande i sin linda.
Kommer vi att ha något privatliv om 20 år? Antingen går vi mot ett samhälle där vi har mindre och mindre privatliv. Eller så kommer vi medborgare att reagera för att stoppa den utvecklingen. Det beror på oss alla i hög grad hur vi vill att vår framtid ska se ut.
Men med tanke på hur många som använder exempelvis Facebook tyder ju inte på det andra alternativet.
Eirik: Med tjänster som Connect och olika annonslösningar får Facebook tillgång till information om mig och mina surfvanor, som inte kommer från vad jag gör inne på sajten. Vilken typ av information är det? Bör man ta för givet att de sparar den på obestämd tid?
Jonas Agnvall: Det är en väldigt bra fråga. Vi känner till att Facebook registrar information genom Cookies.Vi har tillsammans med de nordiska dataskyddsmyndighetena ställt frågor till Facebook om just detta och det är något som vi kommer att fortsätta att bevaka.
Ragnar: Hej Inspektionen. Eftersom internet är så att säga gränslöst, hur hanterar man nationella regleringar om säkerhet för individer på nätet, och hur effektiva kan dessa egentligen bli? Gäller tex svensk lag för Facebook i någon mening alls?
Jonas Agnvall: Det är en stor utmaning för oss. Vi samarbetar en hel del med våra systermyndigheter i Europa när det gäller internationella företag såsom Facebook.Det är tveksamt om den svenska personuppgiftslagen gäller för Facebook som företag eftersom de är etablerade på Irland.Däremot gäller lagen om du som svensk användare skriver något kränkande om någon annan på Facebook.
Angelica: Hej! Varför kan tidningar skriva i princip vad de vill om privatpersoner på nätet, medan tex bloggare inte får det, om jag förstått det rätt? /A
Göran Gräslund: Det tidningar skriver regleras i yttrandefrihetsgrundlagen, medan bloggar omfattas av personuppgiftslagen (vår lag). Det ger tidningarna stor frihet att utrycka sig.
Det är dock viktigt att påpeka att det i personuppgiftslagen finns något som kallas för journalistiskt ändamål. Om man skriver något i ett forum eller på en blogg och vill ”informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten” så gäller inte stora delar av personuppgiftslagen. En blogg har till exempel skrivit namnet på en läkare som misstänkts för att ha mördat ett barn. Det hade vi inga synpunkter på eftersom vi ansåg att det fanns ett journalistiskt syfte med blogginlägget. Det knepiga här är att det enligt lagen kan vara okey att skriva saker som den person som pekas ut kan uppleva som väldigt jobbigt och kränkande.
Det finns dock andra bestämmelser som kan spela in, som exempelvis förtal.
trollet: Vad är ett ”nättroll” för dig?
Göran Gräslund: Hej Trollet :-)
Det är ju en jättesvår fråga. Jag skulle vilja säga att det är någon som är a) anonym, b) har satt det i system att vräka ur sig elakheter och saker som är off-topic, dvs som inte rör blogginlägget/artikeln, utan nåt helt annat.
itzik: har blivit uthängd på nätet med en hemsida om mig, och har vid flera tillfällen polisanmält detta och polisen säger hela tiden att ”detta har låg prioritet då vi fått klara direktiv” och undrar vad jag skall göra? detta har skadat mig mycket och är även rädd att barnen skall bli påhoppade om detta då det är ett rent förtal. om ni är intresserade kan jag skicka över länken till hemsidan/bloggen om mig. mvh
Jonas Agnvall: Det var tråkigt att höra och tyvärr är du inte ensam. Vi tar dagligen emot klagomål från personer som blivit kränkta på Internet. Pröva med att gå in på vår webbplats kränkt.se. Där ger vi tips om vad du själv kan göra. Om det inte hjälper så återkom till oss.
Kvarterspolisen: Hur ska vi få bukt med och i framtiden slippa att folk får sina identiteter kapade? Alla register på nätet är ju öppna för alla och underlättar för bedragare.
Göran Gräslund: Jämfört med många andra länder har vi ett väldigt öppet samhälle där många myndighetsregister är öppna att ta del av. Det kan ha fördelar, men också nackdelar. Att det kanske underlättar identitetsstöld är ett exempel.
Jag läste nyligen att ett kreditupplysningsföretag hade 2 700 spärrade identiteter i sitt system förra året.
En lösning är att förbättra sättet som vi identifierar oss på nätet. Att det verkligen går att bevisa vem som är vem.
Just nu förbereds lagstiftning för införande av en ny e-legitimation som ska göra det säkrare att identifiera sig på nätet.
Therese: Hej! Vad gäller för ett företags webbplats. Ska den på något vis anmälas till er. För att visa att den är ”säker” eller ”seriös”? Har hört att man på något vis kan få patent på webbplatsen. Vad gäller?mvh/ Therese
Göran Gräslund: Hej Therese,
Nej, man behöver inte anmäla sin webplats till oss. Det finns inget riktig bra sätt för oss webbanvändare att se om en webbplats är seriös eller inte. Du kan läsa mer om exempelvis nätfiske hos PTS.
Nils: Hur ser du på avvägningen mellan yttrandefrihet och det som uppfattas som kränkande? Vad som är ”näthat” och vad som är befogad kritik av något/någon tycks ju vara en mycket subjektiv bedömning för tillfället.
Göran Gräslund: Rätten till yttrandefrihet och rätten till skydd av den personliga integriteten är två grundläggande demokratiska principer som faktiskt kan kollidera ibland.
Yttrandefrihet är en rättighet, men en rättighet som innebär ansvar och skyldigheter också. Just nu är det dålig balans mellan rätten att yttra sig och rätten till skydd av sin privata sfär.
Det finns ingen enskild ”superlösning” men det måste vara lättare än nu att ta grova kränkningar till domstol. Det behövs en tydlig straffregel inriktad mot grova kränkningar.
Vad är en grov kränkning? Är det att hänga ut sin fästmö på nätet? Att påstå något negativt om en affärsidkare? Att hävda att grannen är pedofil? Det blir en uppgift för lagstiftaren att utreda.
Sammanfattningsvis: Dagens lagstiftning duger inte.
Patrik BP Andersson: Samkörning av databaser har varit ett genomgående tema redan från början. Vilka möjligheter har DI idag att övervaka sådant, och vad anses behövas framöver?
Göran Gräslund: Mer och mer information utbyts mellan myndigheter. Men utbytet sker med stöd av ny lagstiftning.
När man tagit fram den nya lagstiftningen har man vägt nyttan av informationsutbytet mot graden av intrång i den personliga integriteten. I arbetet med ny lagstiftning har Datainspektionen ofta haft synpunkter på att lagstiftaren inte tillräckligt har analyserat om fördelarna med informationsutbytet väger tyngre än intrånget i den personliga integriteten. Ibland tar man hänsyn till våra synpunkter, ibland gör regeringen en annan bedömning.
Per: Om man upptäcker andra använda sig av könsord, svordomar osv. vad kan man göra när man känner sig kränkt eller att man tycker att någon kränker någon?
Jonas Agnvall: Jag tycker att det är viktigt att man reagerar på kränkningar. Om du upptäcker en kränkning så pröva med att kontakta den som publicerat uppgifterna och be denne att ta bort de kränkande uppgifterna.
Erik: Är det lagligt för mobilföretag att lägga in dolda program som håller koll på var jag befinner mig olika tider geografiskt och spara under min livstid för senare analys?
Göran Gräslund: Eftersom det du beskriver är dold övervakning så är det inte lagligt. Jag gissar att du tänker på händelsen i USA med Carrier IQ. Vår pressekreterare testade själv sig Android-telefon men den hade inte det programmet installerat. Jag tror Carrier IQ bara används i USA.
Fråga: Hur stor kontroll har Datainspektionen på statliga organ och dess databaser? I dagens samhälle är jag mer oroad vad staten har för information och hur den delas än företag.
Göran Gräslund: Mer och mer information utbyts mellan myndigheter. Men utbytet sker med stöd av ny lagstiftning.
När man tagit fram den nya lagstiftningen har man vägt nyttan av informationsutbytet mot graden av intrång i den personliga integriteten. I arbetet med ny lagstiftning har Datainspektionen ofta haft synpunkter på att lagstiftaren inte tillräckligt har analyserat om fördelarna med informationsutbytet väger tyngre än intrånget i den personliga integriteten. Ibland tar man hänsyn till våra synpunkter, ibland gör regeringen en annan bedömning.
Erik: Varför frågade ni Facebook enbart om de delar till företag och inte myndigheter? De kan ju lagra all data om våra framtida ledare på höga positioner för att ha hållhakar om så skulle behövas.
Jonas Agnvall: Möjligheten för myndigheter att få uppgifter från företag såsom Facebook är lagreglerad i demokratiska samhällen.Vårt fokus har varit hur Facebook själva hanterar uppgifter om användare och om företaget delar med sig av dessa till andra företag.
Simon: Hej, vad är era åsikter om ACTA och hur tror ni att det kommer påverka privatpersoner i Sverige?
Göran Gräslund: I första hand rör ACTA upphovsrätten och vilka rättigheter som upphovsmän har för att motverka intrång i upphovsrätten. ACTA-förhandlingarna sker på internationell nivå. Vi följer det arbetet på avstånd. Innan det kommer något krav på lagstifning som respektive land ska införa, så är vi inte direkt inblandade.
Bill Ohlsson: Diktaturer runt om i världen försöker på olika sätt reglera internetanvändandet och spåra internetanvändare och deras åsikter. Hur kan vi i ett demokratiskt samhälle säkerställa att våra läsvanor på exempelvis partiers hemsidor inte lagras och våra åsikter inte kan spåras genom vårt internetanvändande?
Göran Gräslund: Rätten till anonymitet är naturligtvis väldigt viktig. Samtidigt finns det en bortre gräns där den rätten är förverkad, till exempel vid grov brottslighet.
Datainspektionen har en viktig roll när det gäller att hantera påståenden om felaktig insamling av personuppgifter. Jag brukar ibland säga att vårt uppdrag är att se till att inte vem som helst ska kunna göra vad som helst med våra personuppgifter.
Samtidigt är det viktigt att känna till att man alltid lämnar digitala spår på nätet.
Lilja: Behöver man fråga om lov innan man lägger upp bilder på andra på sin Facebook-sida? Är det skillnad om man är vän med personen just på Facebook?
Jonas Agnvall: Så länge bilden inte är kränkande behöver du inte ett samtycke. ”vanliga” bilder från vardagen m.m är normat inte kränkande. Exempel på en kränkande bild kan vara en nakenbild.
chunnelito: varför stänger ni ner kameror i skolor? dvs publika utrymmen som korridorer? det förhindrar ju skadegörelse, mobbing, stöld mm.
Göran Gräslund: Enligt lagen innebär kameraövervakning alltid ett intrång i den personliga integriteten. För att övervakningen ska vara laglig måste behovet väga tyngre än intrånget, kort sagt fördelarna måste vara fler än nackdelarna.
Det räcker inte med att ett antal elever eller ens en majoritet känner sig trygga. Sannolikt finns även ett antal unga skolelever som känner sig övervakade.
Charlie: Min dotter har köpt en kursgård. En tidigare anställd, som anser sig illa behandlad av tidigare ägaren, har spridit den osanna uppgiften, att kursgården är en suspekt sekt. Tyvärr har uppgiften kommit att hamna på Wikipedia. Det har haft en mycket negativ inverkan på orderingången, ty vem vill väl gå kurs på en kursgård, som är en sekt? Man kan ju bli mördad, som fallet Knutby visat. Flera försök har gjorts för att få bort den osanna uppgiften från Wikipedia, men hittills har det misslyckats. Ett antal anonyma användare (som måhända har bindningar till en konkurrerande verksamhet) ser hela tiden till att den kränkande och absolut osanna uppgiften blixtsnabbt på nytt förs in på Wikipedia. Hur skall man komma till rätta med problemet?
Göran Gräslund: Hej Charlie,
Det var tråkigt att höra. Det här är dock ingen fråga som vi kan hjälpa till med eftersom det rör sig om en kursgård och inte om personuppgifter (som vi arbetar med).
Patrik BP Andersson: Hur pass självständigt arbetar DI i jämförelse med t.ex Konsumentverket (som enl. uppg. inte kan utreda på eget initiativ), och hur ser samarbetet inom EU ut runt integritetsfrågor? Skulle vara ytterst intressant att höra ert perspektiv på senaste tidens avtal och direktiv (SWIFT, ACTA, IPRED, FRA-lagen och så vidare) och hur vilka möjligheter ni har att verka på den arenan.
Göran Gräslund: Vi vill hävda att vi arbetar mycket självständigt. Det är till och med ett krav från EU-kommissionens sida att Datainspektionen ska vara en självständig myndighet.
Jag träffar mina 26 kollegor från övriga EU-länder cirka sju gånger om året i något som kallas för Artikel 29-gruppen. Dessutom finns det ett stort antal arbetsgrupper med representanter från de olika länderna där man arbetar med gemensamma frågor, synsätt och tolkningar.
Erik: Är det tillåtet för Googles bilar att söka av WLANdata och samla in den för att sen sälja till utländska myndigheter för att triangulera användare när de tar med sig sin laptop?
Jonas Agnvall: Frågan om hur Google samlar in WIFI-data har varit aktuell hos oss. Du kan läsa mer om vårt krav på google att radera data som de s.k. Streetviewbilarna samlats in här datainspektionen.se/press/nyhetsarkiv/2011/google-tar-bort-svenska-data/
David: Hej, internet fungerar redan (vi använder det just nu) - riskerar ni inte bara att sabba vår tids största informations och åsiktsdelningsportal med regelryttande?
Göran Gräslund: Nej, det riskerar vi inte.
Den lag som styr vårt arbete är till för att skydda medborgare, inte för att krångla till tillvaron.
AndersW: Har ni någon ”patentlösning” för att komma åt nätkränkningar?
Göran Gräslund: I verkliga livet accepterar vi inte hur dåligt beteende som helst, och reagerar när vi utsätts för det. Vi måste reagera på samma sätt i den digitala världen. Nu verkar det i stället ske en gradvis tillvänjning av ett allt hårdare klimat på nätet, och det oroar mig.
Att reagera på nätkränkningar är inte bara ett jobb för en enda myndighet utan för alla oss som använder nätet.
Självklart ska staten hjälpa till. Till exempel med att se till att det utdöms straff eller böter för grova kränkningar.
Men för att sammanfatta mitt svar: vi har alla ett ansvar.
SvD Näringsliv: Det var alla svar vi hann med i dag. Tack Göran Gräslund och Jonas Agnvall på Datainspektionen för att ni tog er tid att svara på SvD-läsarnas frågor.
