SvD.se:
Klockan 14.30 svarar privatekonom Gunilla Nyström på frågor om bolån. Du kan ställa din fråga i fältet nedan redan nu.
SvD.se:
Välkomna! Nu är chatten i gång. Första frågan går till Per.
- - -
Per:
Vilken är den högsta bolåneränta man bör räkna med i en säkerhetskalkyl, enligt din bedömning?
Gunilla nyström:
Hej Per, bankerna räknar för närvarande med runt sju procent i sina kalkyler, så det är en rimlig säkerhetsnivå.
- - -
Agaton:
Många ser idag inte sina bolån som skulder utan som en månatlig utgift för ränta. Vad tror du om att införa hårdare amorteringskrav för att dämpa svenskarnas iver att ta större och större lån? Då kanske vi dessutom inte skulle behöva införa bolånetaket på 85% som det har pratats om.
gunilla nyström:
Amortering är en bra sparform och amortering av topplån för att minska topprisken är ett krav. Jag tror också att bolånetaket kommer att innebära generellt större intresse för att spara till kontantinsats och att amortera på lån. men ett generellt amorteringskrav för alla bolåntagare tycker jag är tveksamt.
- - -
David:
Stämmer det att priserna är på väg neråt i Stockholm? Bör man vänta med köp av ny bostad nu om man är ny på bomarknaden?
gunilla nyström:
Det är omöjligt att veta när en marknad vänder ner. För bostadsmarknaden finns faktorer som talar i olika riktning. Högre räntor kommer så småningom att svalna av marknaden, men starkare konjunktur och lägre arbetslöshet samt ett lågt byggande talar i andra riktningen. Hur det blir är omöjligt att veta. Men när priserna stigit kraftigt finns alltid en risk för nedgångar. Men jag tycker att man måste se utifrån sin egen livssituation när man funderar på bostad. Med ett par grundkrav; du måste räkna med att bo i din bostad länge och köp hellre en lite mindre och billigare snarare än större. Låt säga att du har en kontantinsats på 200 000 kr. Köper du för en miljon kronor så får du 80 procents belåning, köper du för 2 miljoner kronor, får du hela 90 procents belåning.
- - -
Anna:
Alla pratar hela tiden om att man ska amortera så mycket som möjligt. Samtidigt är det mycket reklam om att man ska pensionsspara. Vilket är viktigast att satsa på?
gunilla nyström:
Hej Anna, det beror på. De flesta kommer att behöva ett eget sparande för att få en dräglig pensionstid. Undersökningar visar att vi svenskar vill ha ca 80 procent av slutlönen i pension för att kunna leva drägligt. Jag delar den uppfattningen. Eftersom pensionen kan väntas bli cirka 65 procent för de flesta inklusive tjänstepension så betyder det att man behöver spara, i någon form. Att amortera är också bra eftersom det kostar över tid att ha lån. Är du ung och har stora lån tycker jag amortering är lite viktigare. är du äldre och har små lån i förhållande till din ekonomi och bostadens värde är sparande lite viktigare. Har du överskott att spara lägg lite på varje med en fördelning utifrån ålder mellan amortering och sparande.
- - -
Pallw:
Varför finns så kallade ”non collateral”-lån inte i Sverige? Alltså, där bankens enda säkerhet på lånet är bostaden i sig, och inte bolånetagarens all framtida inkomst?
gunilla nyström:
Hej Pallw, enligt den svenska bankrörelselagen så ska banker vid utlåning i första hand se till låntagarens återbetalningsförmåga och i andra hand till vilken säkerhet som låntagaren kan lämna. Har svårt att se att detta kommer att förändras.
- - -
Sara:
Hej! Vi skriver kontrakt på nya huset på tisdag 1/6 på drygt tre miljoner. Vad rekommenderar du, bundet eller rörligt lån? Vi klarar en höjning på 3-5000 kr utan probelm. Vi vill inte binda på så lång tid, vill kunna sälja om några år utan att lösa lånen. Tack på förhand!
gunilla nyström:
Hej Sara, utgår ifrån att du menar 3-5 000 kr i ökad kostnad per månad utifrån dagens nivå på tremånadersräntan. Vet inte hur mycket du lånar av köpeskillingen på 3 miljoner kronor. Stiger räntan med några procentenheter så blir det avsevärt högre kostnader. 10 000 kr brutto om räntan stiger en procentenhet för varje miljon ni lånar. En kombination av kort boränta (3 mån) och bundet på ett par olika löptider kan vara vettigt. Men eftersom ni tänkt flytta om några år ska ni inte till någon del binda på längre tid än ni tänkt bo kvar. Fördelen med bunden ränta är att ni vet vad det kostar. Nackdelen är att det blir lite dyrare.
- - -
Jens:
Är det möjligt att teckna ett obligationslån på banken med löptid på 30 år som de gör i exempelvis Danmark?
gunilla nyström:
Hej Jens. Nej, enligt Bostadskreditnämnden finns inte något sådant alternativ.
- - -
Mats:
Jag och min familj sålde alla våra allemansfonder och aktier i april och har nu dessa pengar på ett vanligt bankkonto. Avkastningen är där 0%. Det är inga större pengar (ca 130 tkr), men finns det något alternativ, räntefonder eller liknande, som ger någon form av avkastning. Vi behöver inte pengarna på kort sikt, men vill inte spara i aktier.
gunilla nyström:
Hej Mats. Om sparperspektivet är några år kan en blandning av räntefonder och fonder som placerar i andra tillgångsslag än aktier vara ett alternativ. Det finns idag råvarufonder, valutafonder, hedgefonder, fastighetsfonder. En kombination av sådana fonder kan ge en jämnare utveckling och lägre risk än aktier. Prata med din bank.
- - -
Fredric:
Har inte bankerna högre marginaler på långa bundna lån? När var det senast mer lönsamt att ha bundna räntor istället för rörliga?
gunilla nyström:
Hej Fredric, kan inte uttala mig om alla banker, men generellt har banker inte högre marginaler på långa bundna lån. Över tid ska det löna sig att ha kort boränta. Men det finns perioder då det varit billigare att binda på två år, men då ska man ha tur. Man väljer bunden ränta för att inte utsätta sig för risken att den korta boräntan blir kraftigt högre – hösten 2008 toppade exempelvis tremånadersräntan på nästan 7 procent – inte för att man tror att det blir billigare.
- - -
Micke:
Alla ekonomiska rådgivare utgår i princip alltid från att alla lever man och kvinna med två barn i en villa i en Stockholmsförort. Hur skulle det vara om du som första expert kunde förklara hur detta påverkar den stora mängd hushåll i Sverige som är singelhushåll, där många av oss är själva och står med en bostadslåneskuld på 1,5 miljoner eller mer. Hur ska vi agera och tänka vad gäller räntor, risker, mm?
gunilla nyström:
Hej Micke, du har helt rätt! Så många singelhushåll som Sverige har förtjänar ni en mycket större uppmärksamhet! Vi har bland annat vid ett par tillfällen gjort undersökningar på singlar och pekat på riskerna. Generellt kan man säga att ett singelhushåll behöver tänka mer på risk och vara mer försiktig ekonomiskt än ett hushåll med två inkomster. Du behöver en större buffert för oförutsedda utgifter eftersom arbetslöshet eller sjukdom påverkar ditt hushålls disponibla inkomst mycket mer än ett hushåll med två inkomster. Gör en krisplanering och se hur du skulle klara ett år med sjukpenning/a-kassa. Utifrån det kan du sedan se om du behöver binda lånet. Skaffa försäkring (inkomstskydd). Det finns ofta möjlighet att koppla ett sådant bolåneskydd.
- - -
Sofia:
Jag är ensamstående mamma och får lite ångest över alla råd om att man ska ha tre månadslöner på banken. Jag sparar och gnetar men det är ofta tomt på kontot i slutet av månaden. Har du några spartips?
gunilla nyström:
Hej Sofia, förstår dig! Men du kanske kan börja ha ambitionen att gneta ihop till en sparad månadslön! Det skulle göra dig mindre sårbar. Ett knep att lyckas är att du har ett separat konto dit du fixar en automatisk överföring varje månad den dag du får lön. Då ser du inte de pengarna. Sedan gäller det att försöka låta bli att röra pengarna fram till nästa lön. Ett aldrig så litet sparkapital är bättre än inget alls.
- - -
Kerstin:
Har du något råd att ge om hur stor del bör man betala kontant vid husköp om man har tillgångar runt 1 milj i aktier. Jag tänker även på att aktierna förhoppningsvis kan ge avkastning och på så vis inte betala en allt för stor del kontant. Vi är i 50-årsåldern och har en gemensam årsinkomst på ca 400 000 kr före skatt.
gunilla nyström:
Hej Kerstin, du har rätt i att aktierna bör ge avkastning på sikt, men de innebär också risk. Nu vet jag ju inte hur mycket ni ska betala för huset, men nog är det rimligt att åtminstone lägga 20-25 procent kontant så att ni slipper topplån.
- - -
Anders:
Jag har köpt en lägenhet i Stockholms innerstad och är väldigt nöjd med mitt boende. Här vill jag bo länge. Jag har lånat 100 procent och amorterar nu lite. Behöver jag då på något sätt vara orolig för fallande priser som alla tidningar larmar om? Jag tänker ju bo kvar i säkert 20 år. Skulle banken exempelvis kunna kräva in min lägenhet om säkerheten tappar i värde.
gunilla nyström:
Hej Anders, bor man kvar länge i sin lägenhet så innebär det ingen risk i och för sig att priserna någon period faller. Men om det skulle sammanfalla med att du av något skäl måste sälja - jobb på annan ort, arbetslöshet, sjukskrivning eller dylikt finns en risk. Att på lång sikt eftersträva 50 procents belåning tycker jag är rimligt. Banker brukar inte säga upp lån och kräva in säkerheter bara för att bostäder faller i värde.
- - -
SvD.se:
Frågorna strömmar in. Men vår chattid går mot sitt slut. Sista frågan går till Bill.
Bill:
Hej jag har nyligen tagit ett lån på cirka 1.5Mkr till en bostadsrätt i stockholm, min insats är 5% Vad är klokast för mig att göra försöka börja amortera av lite extra så fort som möjligt så att jag slutligen når 15% av min skuld eller att spara pengarna och vänta på att räntor börjar stiga? Om nu bopriserna sjunker(planar ut hade ju vart optimalt), vilket jag är orolig över är ju risken att pengar jag amoterar av med blir förlorade den dagen jag säljer..
gunilla nyström:
Hej Bill, eftersom du bara lagt 5% kontant bör du ha ett topplån hos banken med en avtalad amorteringsplan. Om du känner att en ränta på uppemot 7% skulle bli jobbig att hantera bör du prioritera att spara ihop en räntebuffert istället för att öka amorteringarna. Är högre räntor inget problem kan du öka amorteringarna med ambitionen att på sikt komma ner mot 50% belåningsgrad. Vad som händer med bostadspriserna är din risk som ägare till bostaden. Blir det en restskuld om du måste sälja är det en fordran som banken har på dig.
gunilla nyström:
tack för alla spännande frågor!
SvD.se:
Tack, Gunilla Nyström och tack, alla läsare! Chatten är nu avslutad.
