Cecilia SKingsley.
Ingvar Karmhed
SvD Näringsliv:
Det var allt vi hann med i dag. Vi tackar Cecilia Skingsley för hennes medverkan och Er läsare för frågorna vi fick in.
Tyvärr hann vi inte svara på allt, men har du frågor går det bra att ställa dem till våra reportrar på Näringsliv Live.
Tyvärr hann vi inte svara på allt, men har du frågor går det bra att ställa dem till våra reportrar på Näringsliv Live.
Tommy:
Kan man inte devalvera euron, frysa lönerna i Grekland men direkt höja dem i de länder som går bra (baserat på hur bra länderna går) ?
Cecilia Skingsley:
Greklands åtstramningspolitik innebär att lönerna i landet utvecklas långsammare än omvärlden , så delvis uppstår den effekt du föreslår. Gällande euron kan den inte devalveras för den är en flytande valuta mot omvärlden, tex dollar och yen.
Spiran:
Hur ser du på att skuldsatta länder utökar sina lån . Är det inte likt ett pyramidspel?
Cecilia Skingsley:
En sidas skuld är ju en annan sidas fordran. Rent allmänt kan man säga att hela den globala oron sedan 2007 är som en investerarstrejk. Den började i amerikanska bolån och nu är det ettt antal stater som är i fokus. Problemet är att politikerna försöker driva skuldnedtagning i både hushåll, banker och stater samtidigt och resultatet blir en nedåtgående ekonomisk spiral. Jag tror att framförallt Tyskland måste lätta litet på sina åtstramningskrav.
Anna:
Håller du med Paul Krugman om att det är eurons fel, inte grekernas, att de har hamnat i denna soppa?
Cecilia Skingsley:
Jag tror att euron i grunden är en ganska bra idé men att det gick snett i konstruktionen. Man hade behövt tydligare överstatliga styrningsmedel, mera ambitiösa transfereringar och jobbat med flexibiliteten och konkurrenskraften i en del medlemsländer. Greklands problem sätter fingret på allt detta, men de har också gjort ganska mycket själva för att hamna i problemen. tex har de politiska ledarna inte gjort sitt jobb att skapa en långsiktigt hållbar tillväxtmodell eller bekämpat korruptionen.
Tobbe:
Vad tror du om dollarkursen, kommer den stiga eller sjunka mot kronan?
Cecilia Skingsley:
Dollarn är en allmän tillflyktsvaluta när oroligheterna är stora inom, som nu, eurozonen. Swedbanks prognos är att kronan kommer handla kring, eller strax över 7 kronor de närmaste månaderna. Inte på basis av att Sverige går dåligt, utan pga investeringspreferenser.
Roger/Västerås:
Blir europas ekonomi stabilare nu? Eller är det det här bara en kortsiktig happiness?
Cecilia Skingsley:
Det är mestadels kortsiktig happiness, tyvärr.
Tomas:
Vad betyder det att räntorna stiger efter bara en timmes handel på börsen? Vad säger det om marknadens ”tro” på Grekland?
Cecilia Skingsley:
Jag tror att de flesta inser att problemen inte är lösta på långa vägar. Vi kommer att få leva med återkommande turbulenta perioder under flera år. Notera att det tog mer än 10 år för Sverige att bygga förtroende efter 1990-talskrisen
Thomas:
Hur påverkar valresultatet i grekland våra boräntor i Sverige på kort sikt?
Cecilia Skingsley:
Ingenting på kort sikt. Får vi däremot en fördjupad marknadsturbulens kan det öka bankers upplåningskostnader över världen, eventuellt också de svenska. Men det är inte något som vi ser just nu.
Nicolas:
Hur skall Grekland med sin ganska begränsade industriproduktion kunna konkurrera med ett land som Tyskland som har förmågan att förse hela världen med kvalitetsprodukter om man inte kan anpassa sin valuta så att man åtminstone kan konkurrera på några andra områden en jordbruksprodukter och turism. Kommer någonsin Grekland att kunna komma ur detta grepp som Tyskland har om man håller sig kvar inom Eursamarbetet
Cecilia Skingsley:
Det du beskriver är det långsiktiga skälet till varför jag tror att Grekland inte kommer orka med att stanna inom euron. Lån och utökade transfereringar är bara tillfälligt stöd, på sikt måste Grekland bygga om sin tillväxtmodell, och det är svårt under nuvarande omständigheter, inom ramen för euromedlemskapet.
Roger/västerås:
kommer grekland att klara det här, eller lämnar dom euron ändå,?
Cecilia Skingsley:
Jättebra fråga som vi alla ställer oss. Det är många saker som måste falla på rätt plats för att Grekland ska bli kvar. Politiskt ledarskap, bättre omvärldsekonomi, en vilja till förändring i Grekland, fördjupat stöd och samarbete inom eurozonen. jag är tveksam till om Grekland orkar med denna svåra process, men nu har man åtminstone skjutit litet på beslutet.
Ulf:
Är det demokratiskt när Merkel säger åt grekerna att rösta rätt
Cecilia Skingsley:
Hennes uppmaning visar hur djupt insyltade euroländerna är i varandra och hur krisen har gjort att man blir mer och mer delaktig i varandras öden. Som jag skrev tidigare, jag tror inte att väljarna i euroländerna hade räknat med att de skulle bli så involverade ekonomiskt finansiellt och numera politiskt som nu håller på att ske.
Johan:
När tar greklands stadskassa slut? Om dom inte kan bilda en regering nu, har dom råd att betala sina utgifter tills nästa val?
Cecilia Skingsley:
Enligt uppgifter från den grekiska administrationen har de ett behov av nya stödpengar från IMF/ EU i slutet av juli. De har inte råd att betala sin utgifter till ett ev nästa val. möjligen kan de hanka sig fram en period på att emittera korta statspapper, men det är knappast en hållbar lösning. De är fortfarande i underskott även om de hypotetiskt skulle ställa in räntebetalningar på sin skuld.
Timo:
Vissa anser att det snarast är det ekonomiska systemet med banker, ekonomisk politik och vinster som ställt till det för Grekerna. Och att lösningen med Internationella valutafonden skulle ställa till det ännu mer med dess nyliberala tvångslösningar. Vad anser du om det?
Cecilia Skingsley:
Hej, Du väcker en stor, viktig och intressant frågeställning som egentligen kräver ett längre svar. Men väldigt kortfattat säger jag att marknadsekonomin har, trots en del uppenbara svagheter, genom historien visat sig överlägsen att skapa välstånd för människor. Därutöver har avreglerade finansmarknader från gång till annan satt fingret på när länder och andra låntagare bedrivit en oansvarig politik. IMF fungerar som en tryckutjämnare när kollapserna är ett faktum. Ytterst är det allas våra spar- och pensionspengar som vi vill ska förvaltas på bästa sätt. Det är alltid hushållen som tar smällen när politiker missköter ett lands ekonomi
Anders:
Hur kommer kronan påverkas gentemot euron efter valresultatet i Grekland.
Cecilia Skingsley:
Kronan är verkligen inte i händelsernas centrum. Vi förutser ganska smalt handelsintervall för EURSEK. Om det krånglar med tex regeringsbildningen i Grekland kan kronan få en ny körare, men generellt är förutsättningarna för SEK fortsatt stabila.
Stavros:
Det verkar ju redan spridit sig, nu kl 10.10 är spanska marknadsräntan, 10-åriga, ca 7%. Det är väl den effekten alla varit rädda för..
Cecilia Skingsley:
Valresultatet är egentligen ingen lättnad tycker jag. Problematiken är fortsatt väldigt stor. Frågetecknen kring Spanien är fortfarande många, t ex hur mycket pengar deras banksystem behöver från EFSF och IMF. Det tar tid att bygga förtroende igen.
Christian:
Ser man någon förändring vad gäller handel bland multinationella företag som använder Euro som valuta? Handlar fler med t.ex. Britiska pund istället?
Cecilia Skingsley:
Inte som jag känner till. Men det förekommer en del historier om att affärsavtal inte längre görs enligt grekisk lagstiftning utan affärspartners föredrar t ex brittisk lagstiftning.
Anna:
Är det värt att köpa massa euro nu eller kommer valutakursen att sjunka ännu mer för euron?
Cecilia Skingsley:
nej, vi är inte positiva på euron varken på kort eller lång sikt.
JOS:
Var är det så katastrofalt om Grekland lämnar Euro samarbetet? och hur långt kan man räkna på tyskarnas tålamod att betala andras skulder?
Cecilia Skingsley:
En grekisk exit får stora negativa, men förmodligen ganska kortvariga effekter för grekerna själva, det beror litet på hur omfattande omvärldens stöd i samband med exiten skulle se ut. Farhågorna gäller hur marknaden i så fall kommer att se på andra potentiella exit-länder, som som Spanien. att bryta principen om att inga exits får ske kan väcka ännu större problem.
Funderaren:
Hur ser ni på börsen på kort och lång sikt? Jag är ytterst skeptisk då jag tycker att det finns alldeles för mycket osäkerhetsfaktorer och att volatiliteten är så kraftig.
Cecilia Skingsley:
Om vi håller oss till Stockholmsbörsen har ju kurserna handlats ned i förhållande till analytikerkårens förväntansbild. Det är nog ganska rimligt med tanke på att alla fokuserar på eventriskerna kring eurozonen. I bästa fall får vi en ”hanka oss fram”- tillväxt, dvs tillväxt under trend men ingen depression. För året 2012 räknar Swedbanks aktienalytiker med en uppgång kring 5-6 procent från dagens nivåer. På sikt ska man ha aktier. Räntor är antingen extremt dyra, som i Sverige och Tyskland, eller riskfyllda i förhållande till avkastningen, som i Spanien'
Johan:
Varför sväljer de inte förtreten och erkänner att € inte funkar om de inte inför diktatur och gemensam finanspolitik, styrd från Tyskland?
Cecilia Skingsley:
Ja,det är mycket dyra lärpengar som spenderas just nu... Krisen har satt fingret på att eurozonen behöver bygga ganska kraftfulla gränsöverskridande politiska institutioner som styr över inrikespolitiken i medlemsländerna. Jag tror inte att väljarna, eller politiker heller för den delen, hade förstått att en gemensam valuta kräver så stora ingrepp som nu verkar bli fallet. Därför är det naturligt att Tyskland tvekar inför förslag som tex eurobonds och gemensamt bankstöd.
Johan:
Alla talar om Grekland, men vilken betydelse har utgången av det franska valet ? Indikerar inte det ökad splittring i EMU att Hollande får ett starkare mandat för sin utgiftspolitik?
Cecilia Skingsley:
Det franska valresultatet ger Hollande ett starkt mandat att föra en mer generös politik. Men frågan är hur mycket han kommer tillåtas göra i den riktningen. Relationen med Tyskland är också viktig.
Johan H:
Grekland har en stor statsskuld, en ineffektiv och korrupt statsapparat, låg ekonomisk konkurrenskraft, har redan defaultat på sina lån, och kommer med stor sannolikhet att defaulta igen. Mot den bakgrunden, vore det inte bättre för både Grekland och EU om Grekland lämnade eurozonen?
Cecilia Skingsley:
hej, de politiska ledarna inom EU har valt att försöka rädda kvar Grekland inom eurozonen. Man är rädd för de ekonomiska och politiska konsekvenserna av en grekisk exit. Jag tror att det skulle bli bättre på sikt om Grekland lämnar euron, men svårigherna skulle förmodligen bli enorma innan det hela landar.
Col:
Hej, Hur länge tar det innan Italien (som står för 20 av de 100 miljarder euro som Spanien fått i stöd) måste be om pengar från övriga euro-länder? Med tanke på att de lånar ut dessa 20 miljarder till 3% ränta men måste själva låna på marknaden till 6-7%?
Cecilia Skingsley:
Hej, bra fråga. Även Italien dras in i den allmänna misstron. Till deras styrka hör att de brukar kunna hålla en stram finanspolitik och med den teknokratiske premiärministern Monti finns förutsättningar för en riktig politik. Men risken finns helt klart att också Italien kommer behöva hjälp. Det beror nog ytterst på hur pass generösa Tyskland och andra starka länder väljer att vara framöver.
SvD Näringsliv:
Välkommen till dagens chatt med Cecilia Skingsley, ekonom och analytiker på Swedbank.
Skingsley chattar från och med klockan 11 om vilka effekter valet i Grekland får på ekonomin. Det går bra att ställa dina frågor redan nu.
Läs mer om Cecilia Skingsley här.
Skingsley chattar från och med klockan 11 om vilka effekter valet i Grekland får på ekonomin. Det går bra att ställa dina frågor redan nu.
Läs mer om Cecilia Skingsley här.
