Beträffande andra krisländer bedömer Lars Calmfors att euroområdet bör fortsätta stödja Irland och Spanien, som troligen kan anses vara solventa, men förmodligen inte Portugal om det landet får förnyade problem. Beträffande Italien bör det finnas en gräns för hur mycket stöd euroområdet ska kunna ge, men den bör naturligtvis bli hemlig.

Beträffande en nedskrivning av den grekiska skulden konstaterade Lars Calmfors att det leder till ett ökat konsolideringstryck i landet. Det leder också till att banker går omkull, men det skulle inte behöva bli ett djupt problem för euroområdet, en utökad räddningsfond skulle då kunna agera bankakut.


Däremot varnade Lars Calmfors för att försöka ge ECB uppdrag att agera lender of last resort till stater på samma sätt som till affärsbanker, även om det delvis redan har skett genom bankens köp av statspapper från problemländer. Utöver att det är ett uppenbart fördragsbrott skulle det vara ett demokratiproblem med tanke på att tjänstemän beslutar om skattebetalarnas pengar med enkel majoritet.

När det gäller Grekland tror Lars Calmfors vidare att det vore en mindre smärtsam lösning för landet att överge euron.

– Jag tror det vore bra för Grekland att lämna euroområdet, men det vore en katastrof för andra problemländer, sade han.


Martin Flodén, även han professor vid Stockholms universitet, instämde med Lars Calmfors om att Greklands statsskuld kommer att skrivas ned, men han har en annan uppfattning om hur rollerna mellan ECB och räddningsfonden ska fördelas i den rådande krisen.

Enligt Martin Flodén är räddningsfondens resurser för begränsade för att skapa trovärdighet för att problemen kan lösas, och han tror inte att euroländerna kommer att klara att tillföra de resurser som krävs. ECB:s resurser är däremot i princip obegränsade, därmed skulle ett åtagande från ECB att vara ”lender of last resort” för stater skapa förtroende på marknaden.


Enligt Martin Flodén skulle ECB, om banken bedömer att ett land är solvent, kunna garantera att den kommer att köpa statspapper, och givet att marknaden bedömer garantin som trovärdig är det sannolikt att den inte kommer att behöva utnyttjas.

Han instämmer i bedömningen att det skulle vara ett brott mot EU-fördraget om ECB skulle garantera stater, men banken har redan brutit mot reglerna genom att köpa statspapper.

Till skillnad från Lars Calmfors tror Martin Flodén att det snarare skulle vara till fördel för andra problemländer om Grekland skulle lämna eurosamarbetet. Förtroendet för att dessa länder kan klara ut sina problem skulle öka om man inte behöver ge ytterligare stöd till Grekland.


ECB har under dagen gått ut och varnat för vad en nedskrivning av Greklands skulder kan medföra.