I fredags berättade SvD Näringsliv om Marcin Wroblewski som fick sämre betalt än sina svenska kollegor. I hans kontrakt stod det att han inte fick vara med i facket och han fick inte heller kräva sjukersättning om han blev sjuk.
Mattias Landgren, chefsjurist på Byggnads, anser att kontraktet bryter mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och vill driva fallet i domstol.
– Artikel elva i konventionen säger att alla är fria att ansluta sig till en organisation, i det begreppet ingår fackföreningar. Vad jag vet har man aldrig tagit upp ett sådant fall i Sverige, därför är det principiellt viktigt att man får en rättspraxis på området.
Formellt har Marcin Wroblewski inte rätt till fackets rättshjälp eftersom han inte varit medlem tillräckligt länge men Mattias Landgren säger att styrelsen kan göra undantag och han tror att man kommer att göra det i det aktuella fallet.
– När någon blivit så grovt utnyttjad gör vi alltid undantag, men det krävs ett formellt beslut av förbundsstyrelsen för det.
När Marcin Wroblewski fick ryggskott och blev sjukskriven fick han sparken efter en vecka. Arbetsgivaren har inte betalat någon sjukersättning. Mattias Landgren ser inga oklarheter där - arbetsgivaren ska betala.
– Jag har jobbat med det här i tio års tid och aldrig hittills varit med om att någon utnyttjas på det här sättet. Vi har haft många fall där arbetsgivare sagt till anställda att de inte får gå med i facken men aldrig att man skrivit det i ett anställningsavtal.
Bo Antoni, vd för Sveriges Byggindustrier tar bestämt avstånd från den typen av utnyttjande och säger att det är helt oacceptabelt. Han anser att byggsektorn är svår att påverka, systemen sitter i och det är svårt att kontrollera villkoren.
– Uppdragsgivarna har ett ansvar. Den som äger objektet har ett ansvar, det är inte alla medvetna om. Många blundar kanske om det snålas på säkerhet och löner. Det ska vara samma regler för alla. För fuskar man med regler så fuskar man även med konkurrensen.
Bo Antoni vill att man inför ett register där alla individer som arbetar och företag som verkar i Sverige ska registreras. Nu är det ingen som vet hur många gästarbetare som finns här, var de jobbar och hur deras villkor ser ut.
– Det är en första förutsättning för att vi ska kunna utöva någon typ av kontroll.
Wanja Lundby Wedin, ordförande i LO, säger att byggbranschen börjat sanera sig själv och det tycker hon är bra. Hon betonar vikten av att fler kliver fram och tar ställning för en reglerad arbetsmarknad.
– För att komma tillrätta med det här borde man införa huvudentreprenörsansvar. I byggbranschen är det ofta så att det är i tredje eller fjärde led som missförhållandena finns och det har ingen koll på. Det är viktigt att stora företag markerar, det handlar om att sätta en norm om att det inte är acceptabelt.
Många fackliga företrädare SvD Näringsliv talat med beskriver hur facken blivit av med sina verktyg för att hindra utnyttjande av gästarbetare. Wanja Lundby Wedin håller med om det och vill bland annat att facket ska ha rätt att granska villkoren även på företag som inte har svenska kollektivavtal.
Ett annat sätt att få bukt med problemen är, enligt Wanja Lundby Wedin, att se över reglerna för arbetstillstånden när det gäller arbetskraft som kommer från länderna utanför EU. Hon vill att man återinför det som kallades för arbetsmarknadsprövning, då Arbetsförmedlingen kontrollerade om den utländska arbetskraften behövs. Nu är det upp till arbetsgivaren att avgöra det. Wanja Lundby Wedin tycker även att anställningskontrakten ska vara bindande och menar att många gästarbetare inte vågar prata med facken eftersom de är rädda att få sparken.
– Alla som arbetar på den svenska arbetsmarknaden ska behandlas lika. Många oseriösa arbetsgivare gömmer sig bakom en attityd att ”vi hjälper dem” och att ”de har det sämre i sina hemländer”. Men dessa argument håller inte. Anställer jag en person så ska jag betala.
