– Det är först om 6–8 månader man kan se om avtalet är bra och om de klarar sig från uppsägningar. Vi tror inte att man räddar några jobb på det här sättet. Det byggs ju inte mer för att vi sänker arbetstid eller löner, säger han.
Däremot kan han förstå att trycket är stort från Metallmedlemmarna som är beredda att gå långt för att rädda sina jobb.
– Så är det säkert och det är ju i många stycken en ekonomisk fråga. Metall hänvisade ju också till att avtalen ger 80 procent i lön i stället för 55 procent från a-kassan. Det diskuterade vi tidigt förra året och det var därför vi gick in med en inkomstförsäkring, säger Tilly.
Byggnads försäkring ger medlemmarna löneutfyllnad till sammanlagt 80 procent av lönen under de första 200 dagarna av arbetslöshet.
De privata tjänstemännens ordförande i Unionen, Cecilia Fahlberg, har tidigare hårt kritiserat IF Metalls uppgörelse med arbetsgivarna om sänkt arbetstid och därmed sänkta löner.
Men Unionen ställer sig bakom det lokala fackets uppgörelse med Volvo PV.
– Jag tycker att de lokala parterna har använt avtalet på ett ansvarsfullt sätt och det ligger helt inom ramen för de centrala avtalen, säger Niklas Hjert, biträdande förhandlingschef på Unionen.
– Tjänstemännen på Volvo PV har inte gått med på någon lönesänkning. Våra medlemmar har varit med och tagit ansvar för företagets ekonomi.
Enligt TCO:s ordförande Sture Nordh är det inte märkligt att det skiljer mellan avtalen på Volvo PV, det vill säga att Metallklubben gått med på arbetstidsförkortningar och därmed lönesänkningar medan tjänstemännen i Unionen inte gjort det.
– Det är inte konstigt med tanke på att det skiljer i arbetsuppgifter. Om produktionen i verkstaden minskar så blir det mindre att göra för metallarna och för arbetsledarna där. Men även om det produceras färre bilar blir det inte mindre jobb för de som jobbar med sälj, personaladministration eller ekonomi. Om de tjänstemännen skulle vara lediga en dag så betyder det bara att högarna på deras skrivbord växer, säger han.
TCO:s medlemsförbund har slagit fast att man inte accepterar indirekta lönesänkningar genom arbetstidsförkortningar. I praktiken har många tjänstemän dock redan börjat ”subventionera” sina arbetsgivare genom att öka mängden obetalt övertidsarbete, påpekar Sture Nordh.
– Det är sannolikt en effekt av de nedskärningar som är gjorda och att organisationerna är magrare bemannade. I den meningen kan du säga att det obetalda arbetet ökat på ett sätt som inte syns så tydligt som i avtalen på Volvo.
