Detta utrymme för permanenta reformer kan dock bara uppstå om det sker en förbättring av det offentliga sparandet — utöver överskottsmålet — som är varaktigt, det vill säga att förbättringen beror på strukturella faktorer. Utrymmet ska inte intecknas i förväg, utan stämmas av inför varje nytt budgetår, står det i finansplanen.
”Sverige befinner sig fortfarande i lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Och fortfarande finns risker att utvecklingen ska bli sämre än väntat. Det är därför viktigt att vi säkrar att de offentliga finanserna åter visar överskott liksom att vi förhindrar att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. De kommande åren med hög tillväxt ska tas till vara så att fler, även de om ofta haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, börjar arbeta”, säger finansminister Anders Borg enligt ett pressmeddelande.
Arbetslösheten räknat som andel av arbetskraften i åldrarna 15 till 74 år blir 8,4 procent i år och faller till 8,0 procent nästa år. Arbetslösheten faller sedan successivt ned till 6,0 procent 2014.
Konsumentprisindex växer med 1,2 procent i år och med 1,5 procent nästa år, enligt beräkningar i budgeten.
Där slås också fast att ekonomin i Sverige fortfarande befinner sig i lågkonjunktur med bland annat hög arbetslöshet, och det finns risk att ”statsfinansiella problemen” i omvärlden ska påverka ekonomin.
Men den snabba återhämtningen av svensk ekonomi ska enligt budgeten innebära ”en stark återhämtning av de offentliga finanserna.”
Sysselsättningen växer med 1,0 procent i år och tillväxten i sysselsättningen ligger sedan på drygt 1 procent under alla de enskilda åren fram till 2014.
Lönerna växer med 2,5 procent i år och med 2,6 procent nästa år. De närmaste tre åren därefter med drygt 3 procent.
BNP-tillväxten blir 3,4 procent 2012, 2013 blir den 3,3 procent och 2014 växer BNP med 2,8 procent.
De offentliga finanserna förbättras också fortlöpande. Från ett minus i den offentliga sektorns finansiella sparande på 1,3 procent i år blir underskottet 0,4 procent nästa år. 2012 blir det positiva siffror, plus 1,0 procent och för 2013 och 2014 växer det finansiella sparandet med 2,0 respektive 2,9 procent.
De offentliga finanserna väntas bli starkare än bedömningarna i 2010 års vårproposition. Det beror på ljusare läge på arbetsmarknaden och den förbättrade orderingången för svensk exportindustri.
Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn väntas nå 1 procent av BNP 2012, för att öka till 2,9 procent av BNP 2014. Förstärkningen sker främst i staten. Ålderspensionsystemet går mot ett underskott 2014 när pensionsutbetalningarna stiger. Kommunsektorn bedöms gå med visst underskott samtliga år utom 2010. Det beror dock till stor del på att redovisningen av pensionskostnaderna ändrats.
Regeringen spår i dagens budgetproposition en högre BNP-tillväxt i år jämfört med prognosen från augusti då regeringen trodde på en tillväxt på 4,5 procent. Däremot har man reviderat ned prognosen för nästa år från tidigare 4,0 procent till 3,7 procent.
Skattenivån beräknas ligga på omkring 45 procent av BNP under mandatperioden.
