Den framtida osäkerheten kring priset stärks med spänningar i Iran, Nigeria och Syrien, liksom hot om att det viktiga Hormuzsundet ska stängas. Om höjning av bränslepriserna håller i sig leder det i förlängningen till högre konsumentpriser enligt Johan Lindström, vd för Sveriges åkeriföretag.
–Ökade bränslekostnader hamnar snart hos slutkunden och syns på mjölkpaketen som blir dyrare. Det får en inflationshöjande effekt, säger han.
En majoritet av åkerierna påverkas i dag inte av de ökade bränslekostnaderna, anledningen är att de ingår avtal med kund som skyddar dem från kraftiga höjningar av bränslepriset. Sveriges största åkeri, Posten logistik, har bränsletillägg som varierar per månad och jämfört med februari 2011 har det nästan dubblerats. Även de två dominerande transportförmedlingsföretagen, Schenker och DHL, använder bränsletillägg.
Påverkas gör däremot de mindre och medelstora åkerierna som inte använder sig av bränsletillägg.
– Höjda bränslepriser slår hårt mot oss och det tar ett tag innan vi förhandlar om pris på nytt, säger Anette Berg, vd för företaget Vivaldi som i stället använder sig av indexreglerade avtal.
Samtidigt anser hon att höjda priser för diesel fungerar som en ögonöppnare. Regeringen har satt upp som mål att den svenska fordonsflottan ska vara oberoende av fossila bränslen år 2030. Bilindustrin kan vara på väg mot det målet, men för utvecklingen av nya lastbilar går det trögare.
Bränslekostnaderna är en stor del av de rörliga kostnaderna och en kraftig höjning kan skapa nya incitament att hantera transporterna på ett mer miljövänligt sätt anser Anette Berg.
–Det spelar ingen roll om vi skriker oss hesa, vi måste jobba smartare och effektivare med sådant som ekologisk körning och logistik, säger hon och tillägger:
–Så tänker jag som mellanstor aktör, de små tror jag sliter sitt hår över högre dieselpris och egentligen är det de stora som verkligen kan påverka.
När konjunkturen sviktar blir det allt större konkurrens bland åkerierna om kunderna och desto svårare att få igenom en prishöjning till följd av dyrare bränsle. När Sveriges åkeriföretag har frågat nästan 400 befattningshavare på just åkeriföretag visar det sig att branschen ändå mår relativt bra, med i genomsnitt oförändrade försäljningspriser och personalstyrka under det fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal.
Den största bromsklossen för tillväxt benämns som otillräcklig efterfrågan.
Förväntningarna om ökad efterfrågan dalade under förra året och nådde under fjärde kvartalet den lägsta nivån sedan början av 2009, framför allt är det aktörer som ansvarar för bränsletunga bygg- och anläggningstransporter som nu tror att efterfrågan kommer att minska.
Även om en höjning av bränslepriserna inte är åkeribranschens största huvudbry, kan effekten bli större i långa loppet än vad en snabb titt avslöjar. Höjda bränslepriser kan försvåra återhämtningen bland industrier och på så sätt kyla ner ruljansen för åkerierna.
Att priset på bränsle kan vara avgörande för den ekonomiska återhämtningen blev påtagligt när den ekonomiska krisen först slog till 2008. Då förvärrades läget av ett extremt högt oljepris, som sedan rasade. Lars Bergman, professor på Handelshögskolan i Stockholm, bekräftar att en höjning av råvarupriserna kan spä på inflationen och få konsekvenser för den ekonomiska återhämtningen, men poängterar samtidigt att de makroekonomiska effekterna av förändringar i bränslepris är betydligt mindre än vad de en gång har varit.
– Det är inte alls samma tunga faktor som på 1970-talet, men fortfarande betydelsefullt. Inte minst för livsmedel och andra sektorer som är beroende av många och långa transporter, säger han.



