SvD Näringslivs granskning av vård och omsorgen av funktionshindrade visar att riskkapitalbolagen idag äger 70 procent av landets fristående gruppbostäder.

Läs mer: Rika på omsorg – SvD Näringslivs granskning:

• DEL 1: Så tar riskkapitalet över handikappomsorgen.

• DEL 2: "Vi får nya erbjudanden varje kvartal."

• DEL 3: Omsorgsboendet som pumpas på vinst.



Det är nu nästan två decennier sedan lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) klubbades igenom. I och med den nya lagen fick kommunerna ansvaret för vården och möjlighet att köpa platser på privata boenden eller att driva egna.

Utredningen som låg bakom lagändringen leddes av Gerhard Larsson, senare även särskild utredare av den samlade svenska missbruks- och beroendevården.

– De tunga frågorna som vi hade när vi tog fram lagförslaget handlade om synsättet på personer med funktionshinder, utgångspunkten var människors lika värde, vem som är operatör var och är egentligen oväsentligt, säger Gerhard Larsson.

• Läs mer: "Debatten kan skrämma iväg riskkapitalet."

• Läs mer: "Det är klart att vi ska tjäna pengar"

En ny rapport från Autism och aspergerförbundet, framtagen av Exquiro Market Research, för att utvärdera användarnas syn på dagens LSS-insatser visar att bara 60 procent är nöjda med den insats som de har idag, och hälften anser att de inte får de insatser som de skulle behöva. I enkätundersökningen deltog 506 personer som har eller har haft lss-insats, de svarade själva eller med företrädares hjälp.

Förbundet har inga synpunkter på olika driftformer och enligt Eva Nordin-Olson, ordförande för Autism och aspergerförbundet, finns det stora brister i kvalitén inom vård och omsorg för människor som lider av funktionsnedsättning både inom privat och inom offentlig verksamhet, liksom det finns exempel på välfungerande verksamheter inom båda lägren.

Men hon efterlyser kompetensutveckling och är oroad över utvecklingen med gruppbostäder som överstiger det av Socialstyrelsen rekommenderade antalet tre till fem boenden, ibland med så många som tolv boenden per gruppbostad.

– Det finns inga tydliga krav och det är ett problem. Det är svårt att utveckla kvalitetsindikatorer som är enhetliga över hela landet, säger hon.


Även Gerhard Larsson anser att det viktiga i sammanhanget är kvaliteten på servicen, och att det därför bör finnas kvalitetsmått och tydliga parametrar för att utvärdera och upphandla vård och omsorg.

Gerhard Larsson kan så här i efterhand erkänna att det finns en kombination av saker som utredningen borde ha varit lite mer framsynt med, såsom att redan från början vara tydlig med vilka kvalitetskrav som bör gälla.

– Om den som går in får fri tolkningsrätt av vad verksamheten ska innefatta är det inte konstigt om det ibland blir lite si och så med resultatet. Samhället borde ha varit tidigare framme med kvalitetskrav, både vad gäller exempelvis bemanningsfrågor och storlek på utrymmen, säger han.

• Läs mer: En bild till investerarna – en annan till brukarna.

• Läs mer: "Blir rika på skattepengar utan att skatta"

Gerhard Larsson lyfter även fram en annan aspekt. Han anser att det till stor del har ansetts vara likvärdigt att driva ett vårdbolag som ett bolag som säljer prylar av olika slag.

Inom vård och omsorg av funktionshindrade har många företag kunnat göra en lönsam affär och bolagen har kunnat föra över vinster till anonyma holdingbolag på skattemässigt fördelaktiga platser som Guernsey, Jersey och Luxemburg.

Något som Gerhard Larsson kallar ”uppseendeväckande vinsttransaktioner” som rimmar illa med skattebetalares betalningsvilja.

– Men finns det ingen reglering kan man kanske inte bara skälla på riskkapitalbolagen. De krav som finns idag följer med kryphål.