SvD Näringslivs granskning av vård och omsorg för funktionshindrade visar att riskkapitalbolag idag äger 70 procent av landets fristående gruppbostäder, lite drygt 400 av sammanlagt 1 937 registrerade boenden. Under de senaste 25 åren är det en kraftig ökning av andelen riskkapitalbolag inom sektorn.

LÄS MER: Del 1 i SvD Näringslivs granskning ”Rika på omsorg”.

LÄS MER: Del 2 i SvD Näringslivs granskning ”Vårdföretaget som vägrar bli uppköpt”

Marie Reinius, vd för Svenska riskkapitalföreningen SVCA, framhåller att det privata ägandet inom välfärdssektorn fortfarande står för en mindre del av det totala ägandet, omkring 10-15 procent.

– Det låter ibland som att allt drivs i privat regi men så är det ju inte. Även om riskkapitalägda bolag står för en stor del av de privata bolagen så finns det inget självändamål för riskkapitalbolag att gå in i välfärdssektorn, säger Marie Reinius.

Däremot anser hon att det finns mycket för samhället att vinna på att riskkapitalbolagen går in i välfärdssektorn.

Enligt beräkningarna från Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer gapet mellan behov och offentliga resurser inom välfärden, i dagens prisnivå, vara runt 200 miljarder kronor år 2035.

Det motsvarar - om gapet enbart skulle finansieras med skatt - en kommunal skattehöjning på cirka 13 kronor.

– Om debatten fortsätter och håller i sig blir det kanske mindre intressant för riskkapitalbolag att gå in och utveckla bolag inom välfärdssektorn. Om inte riskkapitalisterna är intresserade av att finansiera och bygga upp välfärdssektorn så blir frågan vem som då ska göra det.

• Läs mer: ”Blir rika på skattepengar utan att skatta”

– I slutändan är det en fråga om huruvida vi vill att privata ägare ska finnas kvar och om inte, hur vi ska klara att ta hand om den stora efterfrågeboom som kommer inom välfärden med en allt större andel äldre, säger Marie Reinius.

Själv gör hon ingen hemlighet av att Svenska riskkapitalföreningen ställer sig positiv till ägarmångfald. Hon anser att fler ägarformer bidrar med en ökad valfrihet för såväl kunder som anställda inom välfärdssektorn.

Vård och omsorg är många gånger en lönsam affär för bolagen som för över vinster till anonyma holdingbolag på Guernsey, Jersey och Luxemburg.

• Läs mer: En bild till investerarna – en annan till brukarna.


Thomas Jansson, ordförande i Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, anser att det känns konstigt med vinstintressen i företag där de som arbetar söker trygghet för personerna som nyttjar verksamheten. Han är oroad över att trygghet och långsiktighet kan påverkas vid ägande av riskkapitalbolag som ofta säljer vidare portföljbolag inom ett antal år.

Marie Reinius anser att långsiktighet är ett relativt begrepp.

– Jämför du med börsen är riskkapitalägande extremt långsiktigt. Tittar man på ett Ericsson som har haft en och samma ägare i hundra år är det inte lika långsiktigt. Men det som är viktigt är att riskkapitalbolag går in och köper utvecklingsbara bolag och göra dem långsiktigt hållbara, säger hon.

Riskkapitalbolag går enligt Marie Reinius in i bolag som kan växa, där det finns möjlighet att effektivisera verksamheten och utveckla nya produkter.

Med effektiviseringar kan personalnedskärningar följa, finns det en risk att ett ökat riskkapitalägande leder till att det blir färre anställda per kund?

– Det finns ingen automatik i det eftersom det inte går att bygga bolag i denna sektor genom personalnedskärningar. Det handlar istället om att leverera kvalitet och att därigenom få fler kunder och brukare.