Turerna fortsätter kring avregleringen av Apoteket.
Trots alla visioner om huvudvärkspulver i mataffären innebär ett nytt direktiv från Läkemedelsverket att dagligvaruhandeln förbjuds sälja receptfritt, om inte detta sker under direkt uppsikt från personalen, i praktiken i anslutning till kassorna.
Detta, menar Dagligvaruhandelns vd Thomas Svaton, kan leda till att mataffärerna inte vågar satsa på receptfria läkemedel över huvud taget.
Därmed kan regeringen – företrätt av det så kallade Omstruktureringsbolaget – begränsa konkurrensen på marknaden till förmån för nya aktörer, och på så sätt öka priset på de apotek som ska säljas.
- OAB har reagerat till förmån för nya aktörer. Det har sin förklaringsgrund i att ingen vågade bjuda ordentligt på klustren om man inte hade kvävt konkurrensen från den fria handeln, säger Thomas Svaton.
Läkemedelsverkets nya direktiv, menar han, är en direkt reaktion på ett remissvar från Omstruktureringsbolaget, som låter sig påverkas av skickliga lobbying-företag.
- Läkemedelsverket går i Omstruktureringsbolagets ledband, säger han.
E24 har sökt Läkemedelsverket som på fredagen lämnar en skriftlig kommentar.
”Läkemedelsverkets primära fokus är säkerhet för konsumenterna och läkemedel kan inte betraktas som vilken dagligvara som helst. Många receptfria läkemedel kan vid fel användning utgöra en fara, till exempel förgiftning hos barn vilket är ett av skälen till utformingen av regelverket”, skriver Malin Eklöf
Enligt den nya lagstiftningen ska dagligvarubutiker, som Ica och Konsum, få sälja huvudvärkstabletter och annan receptfri nödtorft.
En förutsättning för att driva en lönsam apoteksrörelse, menar Thomas Svaton, är dock att receptfria preparat kan säljas från samma hylla som egenvårdsprodukter (hudkrämer, m.m.).
Det är också genom denna verksamhet som Apoteket i dag kan kompensera för den i praktiken obefintliga lönsamheten i att sälja receptbelagd medicin.
Läkemedelsverkets nya förslag, menar Thomas Svaton, gör det omöjligt för handeln att skapa attraktiva butiksytor där receptfritt säljs jämte egenvårdsprodukter. Därigenom underlättas tillvaron för nya aktörer, som också vågar bjuda på statens Apotek.
- Det är väldigt anmärkningsvärt. Syftet med avregleringen var att åstadkomma ökad priskonkurrens och högre tillgänglighet. Om bara apoteken har den rätten (att sälja receptfritt utan restriktioner) får vi en kartelliknande struktur där färre aktörer sätter priset, säger han.
En målbild som diskuterades från början, var att dagligvaruhandeln genom 3 000 till 4 000 försäljningsställen skulle öka medborgarservicen och samtidigt bidra till lägre priser.
Nu kan den ambitionen vara bortblåst, enbart för att kortsiktigt blåsa upp värdet på apoteksbutikerna. Risken, menar han, är att regeringen nu byter ett statligt monopol mot ett privat oligopol.
- Det blir tre kedjor som i slutändan delar på kakan. Sen kan dagligvaruhandeln spela en viss roll på landsbygden och tillhandahålla ett visst sortiment, ungefär som apoteksombuden gör idag, säger Thomas Svaton.
Bland de aktörer som förbereder bud på apotekets butiker, menar Thomas Svaton, mottogs Läkemedelsverkets förslag med glädje.
- De har uppnått vad de har velat, och de är glada för att Apoteket fått det lite jobbigt, säger han.
E24 har utan framgång sökt Läkemedelsverket för en kommentar.
