De protektionistiskatendenser som just nu genomsyrar storpolitiken anses av många vara det svåraste hotet mot en ekonomisk återhämtning. Men om svininfluensan i Mexiko utvecklar sig till en fullskalig pandemi innebär det en långt större ekonomisk skada än vad populistiska politiker kan åstadkomma.

I början av 2000-talet fick vi en försmak av vad som händer när människor blir rädda. Mitt i den ekonomiska avmattningen 2001 kom terrordåden i USA 11 september, vilket gav en förstärkt konjunkturnedgång men också en fördjupad kris för flygbolagen.

Ett och ett halvt år senare dök de första tecknen på fågelinfluensan upp. Framåt 2004 var det tidvis panikrubriker i media om hur det dödliga viruset spreds över världen, trots att sjukdomen inte smittade från människa till människa. Flyg till och från utsatta regioner ställdes in och resenärer sattes i karantän.

Flygoperatörerna är de som först känner av oron för en pandemi. Även andra transportindustrier och researrangörer drabbas när konsumenter ställer in resor och håller sig hemma för att inte exponera sig för sjukdomsrisker.

Efterfrågan på influensamediciner som Tamiflu och Relenza, tillverkade av Roche och Glaxo Smithkline, stiger – liksom ofta deras aktier.

Tamiflu står för en tjugondel av Roches försäljning, så dagens kursuppgång i bolagets aktier på 4 procent kan te sig en smula överdriven. Inte sällan spiller intresset över på andra läkemedelsföretag, både av kliniska och investerarmässiga orsaker.

Fram till idag har cirka 400 människor smittats av fågelinfluensan och drygt hälften dött i sviterna av smittan. Det låter dramatiskt men i pandemiska sammanhang är det ingenting.

En verklig pandemi, där hundratals miljoner människor smittas över hela världen, är en helt annan sak. Hongkonginfluensan 1968-69 är den senaste som drabbat världen, men i historisk jämförelse var den mild.

Många insjuknade men dödstalet var relativt lågt, omkring en miljon människor uppskattas ha dött som en följd av influensan. Den så kallade asiaten i slutet av 1950-talet och ”ryska snuvan” i slutet av 1880-talet dödade ungefär lika många.

Den här typen av pandemier påverkar ändå samhället och näringslivet. I ett läge när kanske var femte invånare insjuknar upphör delar av samhällsfunktionerna att fungera. Folk vill inte åka kollektivtrafik, gå med barnen till daghemmen och ogärna sätta sin fot på arbetsplatsen. Man bunkrar mat och konserver och väntar ut influensaförloppet hemma.

Då handlar det om stor spridning men låg dödlighet. De inledande rapporterna från Mexiko talar om hög dödlighet och snabb spridning, liknande spanska sjukan som i första världskrigets slutskede skördade mellan 25 och 100 miljoner offer.

Om svininfluensan utvecklas till en pandemi med hög spridningsgrad och dödlighet kan det blir svårt att överskåda de negativa konsekvenserna för den internationella handeln.