Om tio dagar, den 1 oktober, tillträder fransmannen Pascal Soriot som vd för Astra Zeneca. Han tar över ett bolag i kris. I Södertälje förbereder sig just nu de sista forskarna sig för att lämna lokalerna. Tre fjärdedelar av den unika spetskompetensen har redan försvunnit från staden, många av dem också från landet. Utrustningen har packats ner och städats bort, och någon lösning för hur den avancerade forskningsmiljön ska leva vidare finns ännu inte.

–Det är väldigt påtagligt när man går runt här i forskningslokalerna hur tomt det är. Både kompetens och utrustning flyttar utomlands. Det är otroligt viktigt för Sverige att vi hittar en lösning snart så att inte allt försvinner utomlands, säger Sofia Johannesson, ordförande för Akademikerföreningen på Astra Zeneca i Södertälje.

Läget i Södertälje är symptomatiskt för den svenska läkemedelsindustrin. En gång var den en av de mest framgångsrika i världen. I dag har allt större del av den flytt utomlands. Chanserna för landet som delar ut Nobelpriset i medicin att kunna ge det till en forskare i det egna landet blir allt mindre.

–Vi var väldigt, väldigt duktiga ett tag. Vi hade en fantastisk period i slutet av 80-talet och tio år framåt. Men sedan lyckades vi inte få fram ersättare till succéerna, säger Torun Nilsson, författare till boken ”När Sverige sålde Nobelprisindustrin”.

Förändringen har gått snabbt. Efter de otroligt starka åren runt 1990, med magsårmedicinen och dundersuccén Losec som draglok, drogs Sverige med i den omfattande förändring som pågick inom läkemedelsindustrin internationellt.

Företagen köpte upp varandra och fusionerades i ett rasande tempo, i hopp om att man skulle jämna ut flödet av nya mediciner och på så sätt minska riskerna.

För svensk del innebar det att Pharmacia först slogs ihop med Kabi och sedan med amerikanska Upjohn, bara för att några år senare köpas upp av jätten Pfizer. Wallenbergdominerade Astra gick ihop med brittiska Zeneca och fick sitt nya huvudkontor i London.

Men resultatet av sammanslagningarna blev inte vad man hoppats. Trots de enorma forskningssatsningarna, uteblev de medicinska succéerna.

–Det verkar som att sammanslagningarna har gått ut över kreativiteten, säger Torun Nilsson.

I dag står de läkemedelsjättar som för bara några år sedan slukade de svenska företagen inför omfattande utmaningar.

De patent för bredverkande ”blockbuster”-mediciner som inte redan löpt ut är på god väg att göra det. Något större hopp om att hitta ersättare finns inte.

De medicinska gåtorna blir snarare allt svårare att lösa, specialisterna behöver bli allt mer specialiserade och medicinerna riktade mot allt smalare grupper.

Resultatet är att jätteföretagen – sin storlek till trots – inte har råd att ha all specialistkunskap under sitt tak. Forskningsneddragningarna är omfattande. Enligt vissa uppskattningar har runt 300000 arbetstillfällen försvunnit hos företagen de senaste fem åren.

Bara världens i dag största läkemedelsföretag, Pfizer, har minskat sin årliga forskningsbudget med över 20 miljarder kronor de senaste tre åren, efter sammanslagningen med konkurrenten Wyeth. Och förklaringen till den dramatiska minskningen är enkel, enligt Mikael Dolsten, den före detta Pharmaciaforskaren som i dag är global forskningschef på Pfizer.

–Förr trodde man optimistiskt att större forskningssatsningar automatiskt skulle leda till att man upptäckte mer. Nu har man tvingats dra slutsatsen att mer investering inte automatiskt är bättre. För oss har det varit oerhört viktigt att fokusera på gränssnittet mellan stark vetenskap och kommersiella aspekter, för att forskningsinvesteringarna verkligen ska ge motsvarande värdeökning i mediciner. Det har varit tufft för branschen, men nu börjar vi se ljuset i andra sidan tunneln, säger han.

Mer fokuserade forskningssatsningar inom företagen och utökade samarbeten med universiteten och mindre medicinteknikföretag – det är medicinen för läkemedelsindustrin, enligt många bedömare.

Men branschens självkurering kommer också troligtvis att leda till dyrare sjukvård, tror Lisa Urquhart, redaktör på brittiska Evaluate Pharma som servar läkemedelsföretag och investerare i hela världen med branschanalyser varje månad.

–De lätta vinsterna i branschen har redan gjorts. Nu blir läkemedlen allt mer nischade och kräver allt dyrare forskning. Men det gör också att läkemedelsföretagen kommer att ta mer betalt. Och frågan är: vem som ska betala? I slutändan tror jag att det kommer att bli ett dödläge mellan kunderna – alltså försäkringsbolagen och staterna – och läkemedelsföretagen.

Källor tidslinjen: ”När Sverige sålde Nobelprisindustrin. Historien om Astra, Pharmacia och Kabi” av Torun Nilsson samt företagen själva.