Mediavison, som analyserar konsumentbeteende inom digitala medier, har under en längre tid följt användandet av webb-tv bland svenska bredbandsabonnenter. Enligt företaget ser man nu en tydlig trend.

Under kvartal tre i år har utvecklingen tagit ett skutt. I början av året uppgav bara 3 procent av de tillfrågade att de tittade dag­ligen, nu är det var tionde.

–Mediavisions analys visar att en mycket stor grupp uppskattar att titta på webb-tv, både ”klipp” och hela program, säger Marie Nilsson, vd för Mediavision i en kommentar.

Företaget frågar varje månad 1800 slumpvis utvalda personer mellan 15 och 74 år. Kvartal tre i år fick 2560 personer svara på frågor om webb-tv.

–Trenden är mycket stark. Vi uppskattar att mer än varannan 15-74-åring är webb-tvnyttjare om ett år, säger Marie Nilsson och menar att 2007 kan räknas som året tekniken slog igenom på allvar.

De största sajterna som utnyttjar tekniken är enligt Mediavision Aftonbladet, Youtube, SVT och TV4. Men webb-tv finns numera på de flesta nyhetssajter. För många tidningar innebär webb-tv ett sätt att komplettera traditionellt text- och bildinnehåll.

Därtill sänder flera myndig­heter och företag från sina hemsidor. Kommuner utnyttjar tekniken flitigt. Regeringskansliet sänder snart sagt alla sina presskonferenser via egen webb-tv.

Relativt många uppger att de allt mer ersätter vanligt tv-tittande med webb-tv. Anledningen är att man själv kan välja när man vill titta.

Dessutom är det gratis. Men utredningen som ska titta närmare på public services framtid ska också se över om man kan avgiftsbelägga innehav av datorer på samma sätt som tv-apparater då dessa, även de som saknar tv-kort, numera kan användas för tv-tittande.

Tidigast kan detta i så fall träda i kraft 2010. Men det finns också krafter inom den nuvarande ­regeringen som istället vill betala en bantad statlig public service-tv genom en allmän skatt.

Marie Nilsson tror inte att människor kommer att välja webb-tv därför att det är gratis och sluta betala tv-licensen.

–Vi har frågat också om detta och många säger att de kan tänka sig att betala på något sätt, a­ntingen direkt för inslag de tittar på men även genom en skatt, säger Marie Nilsson.

Hon ser annars reklam som ett rimligare sätt att ta betalt då detta skulle underlätta spontan­tittande. Det skulle inte lösa behovet av finansiering av public service, men Marie Nilsson tror att folk kommer att hålla fast vid sina tv-apparater.