Telia Soneras uzbekiska korruptionshärva fortsätter sprida sig. Det kommer nya uppgifter kring både affären i Uzbekistan, och misstankar om att Telia Sonera varit inblandat i en tvivelaktig affär i Nepal.
För Telia Sonera har det utvecklats till en katastrof för styrelse, ledning och kommunikationsansvariga. Även huvudägaren, svenska staten, blir allt mer ifrågasatt.
Händelserna i Telia Sonera är en kraftig varningssignal till de här grupperna i andra företag. Och till övriga aktieägare, som får se varumärket Telia Sonera allt mer tilltufsat.
Det leder också till frågan hur både Telia Sonera och andra företag ska hantera diskussioner kring tillväxt och CSR, det vill säga företags samhällsansvar. Telia Sonera är knappast ensamt om att ha syndat.
Högst upp i hela den här kedjan återfinns ägarna, i det här fallet främst svenska staten. SvD Näringsliv konstaterade nyligen att svenska staten lämnar en hel del övrigt att önska i sin styrning av flera statliga eller delstatliga bolag med samhällsviktiga funktioner, som Vattenfall, Nordea och SJ. Men i det börsnoterade Telia Sonera återfinns andra ägarkategorier som tryckt på för att telejätten ska kunna visa tillväxt och ge hög utdelning. Inget konstigt i det i ett noterat företag. Men det gäller också att fundera genom konsekvenserna, både för Telia Sonera och för andra bolag i riskzonen.
Nästa instans är styrelsen. Och här blåser det nu riktigt hårt, framför allt runt styrelseordföranden Anders Narvinger. För den gamle industrialisten Narvinger, som tillträdde först 2010, är det en fullständig mardröm som nu utspelar sig. Anders Narvinger är en försiktig general, och just den här typen av skandaler är långt ifrån vad han vill blandas in i. För styrelseledamöter i andra företag blir det här en extra signal om att inte släppa den här typen av kontroversiella frågor allt för lätt, eftersom de kan orsaka en storm och avgångskrav.
Samma sak med ledning och kommunikationsansvariga. Telia Soneras vd Lars Nyberg har själv satt sitt huvud i pant, vilket kan tolkas som både mod och övermod. Kraven på att han inte bara pratar utan också avgår har i vart fall fortsatt att komma med viss högljuddhet. Även om Lars Nyberg inte varit direkt ansvarig eftersom han tillträdde senare är frågan huruvida han försökt göra något åt situationen, eller tystat ner obekväma frågor.
Telia Soneras kommunikationschef Cecilia Edström svarade i tv-programmet Uppdrag Granskning för vad som beskrivits som ”Ett klassiskt haveri i krishantering”. Telia Sonera tillhör kategorin företag som har enorma resurser för att trumma ut sitt budskap, men ändå ständigt misslyckas med att skapa trovärdighet. Ett skräckexempel är statliga Vattenfall, som haft närmast absurda staber av kommunikationsmänniskor anställda och ändå hamnat i botten på förtroendeomröstningar. Men det är många företag som lägger gigantiska summor på kommunikationsavdelningar, konsulter, lobbyister och smyglobbyister, och ändå misslyckas kapitalt med att få omgivningens tilltro.
Men precis som en del kommunikation snarast är avledande eller mest består av luft, så gäller det delar av företagens arbete kring CSR, det vill säga frågor om samhällsansvar, hållbarhet, etik med mera. Det är visserligen fortfarande ett ungt område, där det tveklöst blivit betydligt bättre under senare år. Men i en hel del fall handlar det fortfarande mer om kulisser än innehåll.
Den risken är inte minst stor om CSR-frågorna riskerar att kollidera med ett av aktiemarknadens främsta mantra, tillväxt. Ett företag som inte växer är inte mycket värt på börsen. Och för Telia Sonera, med hemmamarknader som rör sig i sidled i intäkter, måste tillväxten komma någon annanstans ifrån. Då kan det vara enklast att emellanåt blunda för en del tvivelaktigheter.
Kraven på Telia Sonera har varit att få till tillväxt, och att ge bra utdelningar till ägarna. Med den kortsiktige aktieägarens fokus har bolaget lyckats hyggligt med det, inte minst med tanke på förutsättningarna. Men ibland måste ett sådant företag betala priset till övriga intressenter. Och det tvingas Telia Sonera göra just nu.
Torbjörn Isacson skriver om marknad och börs i SvD Näringsliv
