Telias affärer i Uzbekistan avslöjades nyligen av SVT:s Uppdrag granskning. I tv-programmet framgick att pengar som Telia Sonera betalade för en 3G-licens i Uzbekistan kan ha hamnat hos korrupta makthavare. Över 2 miljarder kronor gick till företaget Takilant, ett pytteföretag i skatteparadiset Gibraltar. Det företräds av en 22-årig kvinna med bakgrund i modebranschen och nära vän till den uzbekiske diktatorns äldsta dotter.

”Vi kan bekräfta att polisen har inhämtat uppgifter och information från Telia Sonera angående Uzbekistan”, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Telia Sonera säger sig välkomna förundersökningen och lovar att samarbeta med den på alla sätt.

Överåklagaren vid riksenheten mot korruption Gunnar Stetler bekräftar den information som Telia Sonera har gått ut med. I övrigt är han tystlåten. Han vill inte säga om det har hållits förhör eller om husrannsakan gjorts.

Stetler kommenterar inte Ekots uppgifter om att två personer på företaget utreds. Han säger inte om utredningen är internationell.

- Men rent allmänt kan man säga att den här typen av utredningar inte hanteras utan internationellt samarbete.

Ryska bedömare har tidigare sagt att det handlar om korruption.

- Det är självklart att det inte har varit rent spel, har Leonid Konik, chefredaktör för ryska Comnews, som följer telekommarknaderna i de forna sovjetrepublikerna, tidigare sagt till TT.

Telias Soneras vd Lars Nyberg har sagt i P1 Morgon att han avgår i fall uppgifterna visar sig stämma.

Förundersökningen innebär inte att Telia Sonera skrinlägger planerna på en extern granskning som företaget själv låter tillsätta, något som Lars Nyberg lovade i förra veckan.

”Den kommer att genomföras som planerat. Vi återkommer med mer information kring detta”, skriver pressekreteraren Iréen Krohn till TT.

Förundersökningen gäller mutbrott, vilket kan straffas med fängelse i upp till sex år.

Det är mycket sällsynt att någon åtalas för den här typen av mutbrott, enligt Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor och professor i juridik vid Stockholms universitet.

- Faktum är att det inte har väckts ett enda åtal under de senaste åtta åren när det gäller mutbrott utomlands, säger han till TT.

Svårigheterna ligger dels i att det är svårt att ta reda på vad som egentligen har hänt, dels att det tidigare har krävts att de misstänkta personerna har haft uppsåt.

I den nya mutlagen, som inte är applicerbar i Telia Sonera-fallet, kan en person fällas för mutbrott enbart för att inte ha haft tillräckligt bra kontroll av en agent eller mellanhand.

De som ofta är i fokus för den här typen av utredningar är mellanchefer med större ansvar, säger Sandgren, som betonar att han inte har någon insyn i utredningen mot Telia Sonera.

- Men utredningarna gäller i regel personer som kan ta beslut och då blir det oftast chefer på mellannivå, säger han.